Blus från Gekås!

Jag är lite av en allt eller inget person, egentligen. Så länge inte rädslan och nervositeten får styra. Det får den ibland, och nu har den fått styra lite väl länge. Den senaste tiden har humöret verkligen svängt och ångesten har varit ganska påtaglig. Jag har inte vetat vad det beror på förens för några dagar sen egentligen och då slog det mig, gör jag verkligen det jag vill göra till 100%? Svaret är nej! För att jag ska känna mig helt tillfredsställd måste jag göra det. Så har det alltid varit. Min vilja har alltid varit stark och jag har alltid vetat exakt vad jag vill göra och det har jag hållt fast vid, och slutfört. Sen att man ändras med åren är en helt annan sak enligt mig! Man växer och man finner andra intressen, annat som man brinner för och tycker är viktigt, då går man på magskänslan… och ändrar.

Jag har länge låtit rädslan styra över det och den senaste tiden har det nästan kommit till att bli outhärdligt. Visst ska man följa sina drömmar? Jag är i alla fall väldigt mån om att jag en dag vill se tillbaka på mitt liv och tänka att jag minsann gjorde allt för att vara lycklig, må bra och känna glädje. Att jag minns maxade mitt liv till fullo och att jag inte ångrar att jag inte gjorde si eller så. Och ska man uppnå det så måste man ta lite läskiga beslut ibland antar jag.

Jag hatar dessa kliffhangers verkligen, så sorry för det men jag känner mig inte 100 redo att berätta det ännu, det känns fortfarande helt galet, helt läskigt men ack vilken frihetskänsla det är! Min kropp lättade och jag kände wow, detta är rätt! NEJ jag och Rallemannen har inte gjort slut. Det är snarare han som fått mig att våga det <3

Lever ni det liv ni drömmer om? Om ja, vad är det?

Om nej, varför gör du inte det? <3

PUSS fredag och PUSS bästa läsare! <3