Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Jag har mått piss!

Heeeej mina fina vänner och wow!! Tusen miljoner miljarder tack för alla era varma hälsningar och grattisönskningar. Jag överröstes med kärlek på Instagram och här och ni gör mig så enormt glad och varm i hjärtat! Tusen tusen tack! Vi är som sagt superglada över detta och jättetacksamma över allt som komma skall!

Äntligen kan jag vara öppen med er igen. Jag har varit öppen med begränsningar tidigare då jag inte riktigt kunnat säga hur jag mår helt fullt ut då vi valt att inte offentliggöra graviditeten förens vi gjort ett ett KUB-test och därmed ett ultraljud för att veta allt såg bra ut. Men nu vet vi, och nu kan jag äntligen vara öppen hur de senaste månaderna har varit.

Så nu tänkte jag ge er lite svar på många utav frågorna ni har ställt. Hur jag har mått? Vilken vecka jag är i? Tjaaa, lite allmänt hur jag mår nu! 😀

Jag har mått piss skulle man kunna säga, och det är nog nästan en underdrift. De första veckorna, fram till typ v.8-9 någon gång var inte roliga. Jag har aldrig någonsin i mitt liv upplevt en sån trötthet. Jag sov länge på mornarna, jag sov mitt på dagen och jag hamnade i säng tidigt på kvällarna. Och i mellan sömnen låg jag mest i soffan, helt utan ork till något. Jag måste säga att jag varit grym på att lyssna på kroppen. Även om det inneburit att jag varit en otroligt tråkig flickvän under dessa veckorna. Mjukiskläderna på när han åkte till jobbet, otvättat hår och allmänt sur och trött såg jag likadan ut när han kom hem igen. Jag har också drömt megamycket mardrömmar som resulterat i mycket ångest pga lite sömn. Och noll matlust!

Men nu, för er som undrat vilken vecka jag är i, gick jag in i vecka 14 igår och nu känns allt så mycket bättre. Livet har liksom kommit tillbaka lite grann och jag har fått tillbaka min ork <3 Matlusten är återställd och ja, allt känns så himla härligt just nu! Kläderna börjar bli trånga, tuttarna har växt så noll bh-ar förutom amningsbhar passar, magen växer! Kroppen är ju helt galet cool alltså!! <3

Och, jag lovar, denna bloggen ska inte bli fullproppad av endast gravidkänslor. Kommer fortsätta precis som vanligt men ja, av ganska självklara själ kommer graviditeten komma upp 😉 Berätta gärna hur ni önska ha det? Kanske en gravid vecka för vecka uppdatering? Så hjälp mig gärna med era önskemål!! 🙂

PUSS!

 

Vi ska bli mamma och pappa!

 

 

Om vi går tillbaka lite i tiden, hur mitt liv såg ut för ett år sen. Jag hade precis träffat Rasmus och börjat skriva lite sådär spännande på Facebook ni vet. Inte visste jag då att, ett år senare, skulle sitta där jag sitter idag. Jag hade under hela min singelperiod känt att njaaa, barn är nog kanske inte för mig ändå… Något som jag egentligen alltid önskat att få kanske men som jag där och då kände att ”nää, det är nog inte för mig”! Till sanningen hör ju att jag också, vid denna sekund var otroligt trött på män och var ganska säker på att jag skulle och ville leva ensam för alltid! Sen kom han. Insvepandes med penslar och burkar som den målare han är och efter några få dejter kändes det så självklart. Det är jag och han!

Med Rasmus växte något annat fram. Tillsammans med tillit och ja, kärlek och det faktum att vi  umgås allt mer med personer som har barn kände jag mig redo, redo att försöka, redo att vilja önska mig ett barn. P-pillrena va slut och mottot blev ” Blir det så blir det” för man vet ju faktiskt inte. Barn är verkligen inget man SKA skaffa, det är något man får önska att man kan få om man vill önska det. För det är verkligen ingen självklarhet <3

Den 22 augusti gick jag ner på stan med Tessan med en spännande tanke i huvudet. Förmodligen den finaste födelsedagspresenten någonsin. Jag kände något på mig. Vi köpte gravtest, babysockar och en fin liten låda. Den 23 augusti fyllde Rasmus år och det skulle bli livets present till honom att ge, OM jag nu va gravid. Klockan 04 den 23 augusti tassade jag upp och kissade i min kisseburk och doppade stickan i. Ganska snabbt efter visade det två streck. Min tanke var först ”Aja, det var visst positivt… okej!”Innan jag förstod att herregud, jag kommer kunna ge Rallepanel detta i födelsedagspresent och herre gud, jag är gravid!  Han skulle väckas vid 06 men så länge gick det ju för fan inte att vänta. Ivrig som jag var blev Rasmus uppväckt klockan 04:45 av en otroligt ivrig sambo. Skönsången och resväskorna glömdes snabbt bort när jag tog upp kameran för att filma denna fantastiska händelsen när nyheten skulle ges bort. ”Snälla älskling, ta ner kameran.” ”Ahh fast kan du bara öppna presenten nu eller!?”.

Jaaa, den dagen lyckades jag ge bort den finaste presenten någonsin. Älskling, vi ska bli föräldrar! Tårar och skratt om vartannat och vi är så jävla tacksamma. Inte för att vi SKA bli föräldrar utan för att vi KAN bli det! Att får möjligheten till detta gör mig så enormt glad, tacksam, nervös, rädd, förväntsfull. Ja jag känner allt just nu. Ja, det finns tusen saker jag kan säga och som jag vill skriva. Jag får portionera ut det i omgångar känner jag här på bloggen. 😉 Men, om allt går som det ska, så är summan av kardemumman av denna texten att vi i maj blir mamma och pappa till en liten Lillis. Sophia som mamma, hur coolt!? 🙂 Ja, och Rasmus som pappa såklart!! 😀

PUSS!! <3

 

 

Risotto och smoothiebowls!

God eftermiddag mina vänner! Hoppas allt är bra! Mindre bra här kan jag säga er. Så sinnessjukt trött idag pga alldeles för lite sömn inatt. Rasmus fick en spik närmare genom heeela foten på jobbet igår och har haft fruktansvärt ont. Det är iof inte därför jag har sovit dåligt utan det beror på att han har snarkat något fruktansvärt! Rena helvetet att sova bredvid en person som snarkar så mycket. Och jag kunde ju inte skicka ut honom på soffan heller direkt, med en och en halv fot och så 😉 kändes lite för elakt. Och jag sover inte bättre på soffan så fick bli en natt i sömnlöshet. Hoppas att kunna ta igen det inatt men dagarna blir ju verkligen helt förstörda… Igår lagade jag en fantastisk Risotto med svamp och permesan som många av er blev nyfikna på. Det är Icas recept och ni hittar det här 🙂

I vilket fall som helst. Men en sambo som varit hemma och behövt bli lite ompysslad imellanåt hade jag Allis här på besök i morse. Hon är äntligen hemma från några månaders jobb på Kreta och det var underbart att få träffa henna och prata lite med henne <3 God frukost i form av smoothiebowls blev de också 🙂  Denna smoothien innehöll mixad tropisk frukt, banan, frysta körsbär, en liten skvätt mjölk och två ägg 🙂

 

Recept: Chokladbollar med kolasmak

Hej sötnosar! Hoppas allt är fint med er idag!<3 Snart fredag igen. Jösses, tiden bara springer iväg som alla säger! Men det är ju sant, det är måndag och fredag på veckan typ. Härligt iof men jag har inget emot veckorna heller längre. Tycker var dag har sin charm så länge man fyller dem med saker man älskar. Typ chokladbollar 😉

Det är ju verkligen något som alltid går hem. Denna gången bakade jag dom med en liten twist, nämligen med kolasmak. Receptet kommer härifrån och vill man kan man smälta choklad och rulla bollarna i. MUMS! det var min tanke tills jag upptäckte att jag hade NOLL choklad hemma.. Hur är det ens möjligt? Anyways,här kommer receptet 😀

Chokladbollar med kolasmak

200 g smör

1,5 dl socker

5 dl havregryn

1 dl kolasås

2 msk kakao

2 tsk vaniljsocker

Ev. Choklad att smälta och rulla i

Pärlsocker att rulla i

Gör såhär:

Blanda ihop samtliga ingredienser till en slät, fördelad smet. Jag använder händerna för att röra om. Tycker det blir enklast med smöret. Rulla sedan smeten till bollar och rulla i pärlsocker för garnering. Enkelt, smidigt, megagott! Förvara i kylen såklart 🙂

PUSS!

 

Svar på återkommande följarfråga gällande vikt, träning och hälsa samt VARFÖR TRÄNAR JAG?

Hej mina solstrålar! Vilket ruskigt väder Halmstad bjöd på i förmiddags. Massor med regn och en satans blåst! Fast lite mysigt tyckte jag ändå. Jag tände ljus och körde Yoga i takt med smattrandet från regnet på fönsterrutan, faktiskt väldigt rogivande 🙂

Jag började reflektera lite i morse i samband med en fråga som dök upp i på min Instgaram. Reflektioner till träning/motion och vad det faktiskt innebär och betyder för mig. Frågan handlade om hur personen i fråga skulle kunna hitta balansen i att älska sin kropp men samtidigt förändra sin vikt ur ett hälsoperspektiv. Då detta är en vanligt återkommande fråga i mitt kommentarsfält är det som vanligt skönt för mig att svara på just dess återkommande frågor i ett inlägg så att ni alla kan ta del och läsa. Jag vill gärna delge er mina synpunkter och tips samt min syn på helheten om det kan hjälpa er och det brukar faktiskt vara väldigt uppskattat från er sida 🙂 <3

Till att börja med vill jag bara berätta hur min syn på fysisk aktivitet förändrades i takt med att jag blev frisk. Från att ha levt i konstant samspel med vågen och låtit svetten rinna för att hela tiden se en mindre siffra på vågen till att idag träna för att leva länge. Många förknippar träning och motion med viktminskning. Man tar i många fall för givet att personen tränar för att gå ner i vikt. Varför?  Jag vet faktiskt…. Kanske det är för att vi lever i ett samhälle där alla idag vill förändras till något som anses som det ”bättre”. I vilket fall som helst, detta vill jag försöka ändra idag. Eller i alla fall försöka få så många som möjligt att se det från den andra sidan. Att det faktiskt är bra för både knopp och kropp att röra på sig.

Förr var fysisk aktivitet nästan som ett straff. Visserligen älskade jag att gå till gymmet men det låg hela tiden ett tvång bakom. Jag hade ett mål, ett mål att gå ner i vikt. Och det målet skulle inte nås om jag inte gick till gymmet. Till en början älskade jag gymmet, framåt slutet avskydde jag det pga av all ångest och allt självplågeri som det medförde.

I samband med att jag blev frisk (när jag gick i KBT på ätstörningsmottagningen) ändrades detta. Jag var från dag 1 på ätstörningsmottagning fast besluten om att MÅ BRA! Att livet inte bara gick ut på att räkna kalorier och bränna fett på gymmet visste jag, nu ville jag hitta den berömda balansen. Jag ville inte sluta träna/motionera för någonstans visste jag att det gör gott, som sagt både för knopp och kropp. Men jag ville inte att hela min värld skulle kretsa kring gymmet och träningen. Jag ville att alla saker som tillhör kategorin välmående för mig ska samspela, balansera.

I takt med tillfrisknandet skötte detta sig själv. Jag hade kastat ut vågen och brydde mig inte alls om hur min kropp förändras i samband med tillfrisknandet. Och jag älskade att träningen kunde vara bara träning. Kravlös träning. Inte i tävling med mig själv, inte i något jävla viktnedgångssyfte. Utan bara rörelse, för kroppen!

Att motionera och röra på mig är idag för mig en superviktig del i att känna kroppskärlek och kroppspositivitet. Det är ett samspel mellan min kropp och mitt psyke och jag bara totalälskar att kunna göra det för att jag älskar min kropp, inte för att jag hatar den. Jag gör det för att leva länge.

I början av året fann jag kärlek till Yogan och har sen dess fokuserat på den tillsammans med promenader. Två saker jag älskar att göra. I förra veckan sa jag upp mitt gymkort. Jag har noll motivation till att använda det just nu och det känns fett onödigt att lägga pengar på det då. Fokuset för mig är att utveckla Yogan som min motionsform och den kommer hjälpa mig otroligt mycket framöver och i framtiden. Den gör verkligen underverk!

Så, mitt tips till alla ni som kämpar med den där balansen! Sluta fokusera på er vikt det är mitt ständiga tips men typ det viktigaste av dem alla! Kasta vågen och fokusera på att må bra! Vad får dej att må bra!? Vilka aktiviteter/saker får dig att må bra i vardagen? Är det långa promenader med hunden? Är det, som i mitt fall, Yoga? Älskar du att dansa? Vill du simma? Gör det som känns bäst! Men glöm inte, allt som får dig att må bra är saker som ska passa in i ditt liv. Middagar med vänner, fika på stan, barn, barnbarn och husdjur, resor och hemmakvällar! Inget är hälsosamt om det får dig att må dåligt. Okej?

Ett annat smygtips; Har du möjlighet, motionera i underkläder. Jag förstår om detta är omöjligt om det gäller promenader med hunden eller gymträning med mera, men hemma. Jag lovar dej, det kommer stärka ditt förtroende kring dig själv och din kropp! Testa! 🙂

Sophia Anderbergs webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!