Heeej mina godingar! Hoppas ni mår fint! Här är det prima ballerina. Nyduschad och insmord i en ny kokoslotion sitter jag här och spånar på Gravid vecka 27s inlägg. Graviditeten är nere på tvåsiffrigt och tiden fortsätter att bara springa iväg. Det känns fortfarande helt sjukt, helt jäkla galet!

Dagens inlägg kommer inte bli riktigt som alla andra, jag kommer inte följa listan. Istället kommer jag prata känslor och om min graviditet ur ett lite mer kroppspositivit perspektiv. Det är ingen hemlighet att kroppen förändras under en graviditet. För vissa förändras den mer och för vissa mindre men förändras, det gör den. Något som kan vara otroligt tufft och otroligt jobbigt att acceptera om man tidigare levt med ätstörningar eller ett kroppsligt kontrollbehov. Det är väldigt självklart och något som alla går igenom, men ack så svårt att intala sig själv om man lever med alla dessa onda tankar.

Jag är så enormt tacksam idag för all den tid jag har jobbat med mig själv och mitt psyke de senaste  åren, annars hade denna graviditeten aldrig varit på det här viset som den är nu. När jag var som sjukast var min största rädsla att gå upp i vikt. Jag hade ständigt koll på min vikt genom att väga mig ett flertal gånger per dag och jag kämpade hela tiden emot just viktuppgång, det fanns inte på kartan för mig. Att ens tänka på en graviditet i detta skede fanns inte. Dels att gå upp i vikt men hur skulle det bli efter graviditeten? Skulle jag någonsin få tillbaka kroppen jag hade innan? Skulle jag få bristningar? Hur mycket skulle jag gå upp!? Hade jag fortsatt vara sjuk tror jag verkligen att jag lätt hade kunnat uppoffra något så fantastiskt som det jag går igenom idag, bara för att slippa gå upp i vikt. Jag hade låtit rädslan ta över.

Jag ska vara ärlig med er, i början av denna graviditeten, var jag rädd. Men inte för själva viktuppgången, heller inte för den kroppsliga förändringen som skulle ske. Nej, jag var rädd för att ramla tillbaka i mitt gamla tänk. Att behöva ställa mig på vågen igen och att det i sin tur skulle trigga allt och alla känslor jag levde med när jag var som sjukast till att komma tillbaka. Jag var rädd för att detta skulle väcka tankar om bantning och hetsträning igen, jag var rädd att jag inte skulle kunna njuta av graviditeten utan att istället fokusera på att gå upp så lite som möjligt i vikt.

Jag kommer nog alltid vara lite skrämd av det. Istället för den rädsla som jag i så många år levde med om att gå upp i vikt, kommer jag nog alltid leva med en liten rädsla av att falla tillbaka i min ätstörning. Även om jag är frisk och idag mår bra, bättre än någonsin, är det fortfarande en stor del av mitt förflutna. Något som förmodligen alltid kommer kunna väckas till liv.

Enda sen den dagen jag tog upp luren och ringde till ätstörningsmottagningen och erkände att behövde hjälp har jag inte sett tillbaka en enda gång. Jag har inte känt något annat är power och ett jävla anamma. Inga rädslor, ingenting. Det fanns bara en väg för mig och den var framåt och så har det varit sen dess. Fram tills jag blev gravid och helt plötsligt blev rädd för hur den skulle påverka mitt psyke, skulle jag bli sjuk igen?

Det är inget alternativ att gå tillbaka dit, nej nej, inte för mig. Men hjärnan och hjärnspökena kan spela en hemska spratt ibland, just som känslor som de jag beskrev ovan. Jag är inte mer än människa, mina tankar fungerar precis som hos alla andra. Jag vet dock vad jag ska göra för att stoppa den, för att inte låta dem påverka mig.

Idag njuter jag av den kroppsliga förändringen. Jag ser bilder på hur jag såg ut innan graviditeten, jag ser bilder på hur jag ser ut just nu och jag älskar båda kropparna, båda versionerna av jag.  Och jag älskar att jag kan känna så. Kanske återfår jag min kropp som jag hade innan graviditeten, eller så får jag inte det. Det spelar mig ingen roll. För jag är 100 % säker på att jag kommer älska den tredje versionen av mig också, som mamma, i en mammakropp. Allt tack vare att jag lyssnade på min osäkerhet, lyssnade på de varningar som jag kände i magen och ringde till min barnmorska och sa ”Hej, mitt namn är Sophia Anderberg och jag har haft ätstörningar, därför vill jag inte prata vikt, viktuppgång eller BMI hos min barnmorska.” Varför ska man?? Här är det viktigaste att få må bra i denna tiden och att inte få massa onödiga triggers inpräntat i huvudet. Fokus, må så bra som man kan må!

Ni är många som skriver till mig, fler gånger i veckan och frågor kring just detta, många av er är gravida, men ni är också flera som inte är det 🙂 Därav vill jag tillägna detta till er och ge er lite tips på hur ni ska tänka kring just detta med viktuppgång och kroppslig förändring, dels som gravid, men också som icke-gravid. Jag har satt ihop mina tips som jag brukar göra där jag berätta hur jag gör/har gjort för att inte låta man kan känna bli verklighet kring just detta. Jag hoppas att min sanning kan hjälpa er att förstå att vi alla är människor och naturligtvis tänker tankar vi inte vill tänka ibland. Det är inte tankarna som är det farliga, det är hur vi agerar på dem som visar om det gör skada eller nytta! <3

8 tips på hur man tampas med rädsla för viktuppgång och kroppsförändring som gravid eller icke-gravid!

1. Kasta vågen! Mitt ständiga tips som är otroligt återkommande men det viktigaste utav allt. Kasta vågen. Den gör dig inget gott!!! Den är bara där för att skapa trubbel för dig och ditt egna välmående. Kasta den, och det är nu!
2. (Om gravid!) Prata inte vikt eller viktuppgång! Be din barnmorska att inte prata vikt och viktuppgång om du är rädd att det kommer trigga dig. Be om att inte få väga dig alls om det känns ännu bättre för dig. Prata och berätta dina känslor och accepteras dom inte, byt barnmorska.
3. Använd kläder som passar! Sluta sträva efter de kläder som inte längre passar. Rensa ut och köp nytt i en storlek som sitter bekvämt och som du trivs i. Det är du värd!
4. (Om gravid!) Fokusera på det viktigaste som sker! Lägg ditt fokus rätt och fokusera på vad som är viktig här, det är du och bebisen i magen. Ge inte hjärnspökena någon plats med att fiffla med dina tankar och släpp alla tankar kring viktnedgång, bantning och oro för hur kroppen kommer att se ut. Du bär ett barn och det är något att vara enormt tacksam för! Bestäm dig! Och skulle det vara svårt att ta tag i själv. sök hjälp! Hjälp finns att få och den ska utnyttjas om du känner att du behöver den. Prata med din barnmorska om dina rädslor och be hen att i så fall hjälpa dig vidare.
5. Följ rätt på sociala kanaler! Se till att det endast finns inspirerande människor som får dig att må bra på dina sociala medier. Finns där människor som inte inspirerar dig eller som du upplever triggar dig, avfölj! Ditt flöde ska endast fyllas med positiv energi och kärlek!
6. Fokusera på att MÅ BRA! Bestäm dig för att släppa vikten och kontrollbehovet kring din kropp och bestäm dig istället för att MÅ BRA! Det är trots allt det viktigaste i livet, att du genom ditt liv har mått bra och gjort det som du älskar att göra. Livet är för kort för att spendera det på så onödiga saker, livet springer liksom förbi en då. Så fokus, må bra!
7. Spegelutmaningen! Denna är skitbra men kan också vara skitsvår i början! Ställ dig framför spegeln i underkläder eller naken och börja med att säg 5 positiva saker om dig själv. Skriv ner dem på ett papper, kopiera och förvara lite överallt. Ta upp pappret och upprepa sakerna som står på så fort du känner tvivel. Gör detta varje morgon och kväll och fyll på med fler positiva saker om dig själv. <3
8. (Om gravid!) Ge tusan i att googla och att lyssna för mycket på vad andra säger! Japp, när man är gravid är man helt plötsligt en offentlig tillgång, alla har rätt att ge tips, råd och rekommendationer hej vilt. Folk kommer kommentera din kropp, folk kommer ha åsikter på det du gör, vad du äter eller hur du tänker. Lyssna inte och låt bli att googla. Lita på din barnmorska (som du känner dig bekväm med) och lyssna på deras rekommendationer. Välj också ut någon/några få i din omgivning som du känner tillit till att lyssna på <3 Men skippa allas åsikter från allmänheten och om du vill, vågar och kan, be dom hålla käften också 😉

Jag hoppas inlägget hjälper er, stärker er! Oavsett om ni genomgår en graviditet eller inte. Ämnet är minst lika viktigt och jag brinner för att du ska må bra <3 Låt inte livet passera dig, följ med och lev ditt bästa liv, må bra! <3

Lämna gärna en liten kommentar, det gör mig så glad när ni lämnar ett litet ”footprint” av er själva<3