Förra året tränade jag knappt något alls. Jag försökte få in det som en rutin i höstas men det gick trögt. Helt sjukt va svårt det är när man väl kommer ur sina rutiner. Jag älskade verkligen att träna 6 gånger i veckan. Jag gjorde det inte längre för att förändra min kropp eller för att på något sätt prestera eller öka mina mål. Jag gjorde det för att jag mådde så satans bra av det och för att jag tyckte att det var fantastiskt kul.

Från att ha tränat på gymmet cirka 6 gånger i veckan har jag hamnat på cirka 3 gånger i veckan nu. Jag har fått acceptera att mitt liv ser helt annorlunda ut än vad det gjorde förra året och prioriteringarna ser lite annorlunda ut idag.

För mig är det otroligt viktigt att träna, jag älskar det men jag mår också väldigt bra av det och något jag verkligen vill få ihop i min vardag.

I fredags hade jag en helt magisk dag, hela veckan har varit helt magisk om jag ska vara helt ärlig. Sanna och jag har lite samma arbetstider vilket har resulterat i att jag fått träffa henne massa denna veckan! Och i fredags möttes vi på gymmet, körde varsitt träningspass och åkte sedan ner till stranden för en promenad med Frasse (hennes hund). Känslan är alltid densamma när jag tar mig runt i Halmstad. Jag känner mig hemma. Hur skulle jag någonsin kunna flytta härifrån? Jag tror inte det. Jag känner mig hemma. Jag har hittat balansen, mellan allt, och det är helt fantastiskt.

Ta hand om er bästisar!

PUSS!