Alltså det är helt sjukt vad mycket bättre bilder det blir med min systemkamera i jämförelse med mobilkameran. Jag lovar att jag ska börja använda den betydligt mer så ni får riktigt snygga bilder.
Jag ha ren konstigt grejj för bilder och instagram och min blogg. Jag är otroligt kräsen med vad jag lägger ut, mina bilder ska vara snygga och prydliga och jag är väldigt noga med ljuset och liknande. Därav för att jag själv tycker att det är mycket roligare att titta på bilder som är snygga och vältagda. Eller va tycker ni? Spelar det någon roll för er?
I samband med att jag dammade av systemkameran igår tog jag också lite egobilder på mig själv och jämförde med en tidigare bild som togs strax innan jag bestämde mig för en livsstilsförändring och jösses… Hur självblind får man egentligen lov att bli.
Hur kan jag kolla mig i spegeln och inte se någon skillnad, och tro att jag fortfarande ser ut som jag gjorde då.
Jag kristiserar absolut inte mitt utseende, tvärtom tycker jag att jag va ganska söt faktikst. MEN jag minns ju så väl hur jag mådde.
Bilden är tagen i Thailand och jag minns väldigt väl och jag kände mig i min kropp.
På den tiden fanns det verkligen en tanke på att bortse från all mat som jag faktiskt tyckte om. På den tiden hade jag nog faktikst kunnat leva ett liv utan godsaker och god mat. Istället fortsätta att svälta mig och leva i en konstant oro och ångest, av en enda anledning. Jag hatade att träna!
Det fanns en tid då jag hade en målvikt. Det fanns en dag då jag räknade min kalorier. Det fanns en dag då jag faktikst ville gå på ett kostschema och det fanns en dag då jag faktiskt svälte mig själv och medvetet kräktes upp det jag åt! Det låter brutalt och så hemskt men det är den tragiska sanningen.
Tur att man lär sig av sina misstag. Det är nämligen inte dom faktorerna som har tagit mig dit jag är idag.
Nu finns de tnämligen ingen målvikt. Det finns ingen kaloriräkning och detblir inte tal om några dieter eller kostscheman för min del. Det exsisterar heller ingen svält eller bulimi, WHAT SO EVER!
Det finns inga magicpills eller shakes och det finns helle ringa ursäkter.
Det enda som finns är viljan, en vilja för att äntligen må bra.
Jag trodde en viktnedgång helt ärligt talat skulle vara svaret på min problem, till viss del har det hjälpt mig. Det har hjälpt mig till ett betydligt bättre självförtroende men det hjälpte mig inte riktigt ända fram.
Att älska sig själv sitter i huvudet, inte i din kroppsvikt. Älskar man sig själv tror jag man kan finna välmående oavsett vilken kroppsform man bär.
Det som finns är jag och mitt välmående och just nu kämpar jag med dem problemen som kvarstår. Det är inte längre en övervikt, det är konsten att älska sig själv!
Vi har spelat in poddavsnitt både om kaloriräkning och dieter samt om våra resor, ni kan lyssna på båda avsnitten här om ni missat dem 🙂
