En @IAMPROUD.se – story!
”Bara tre kilo till, en storlek mindre i jeans bara för att, mat du hatar att äta men äter för man ”ska”, missnöje, rädsla, ångest och tårar! SLUTA!
Din kropp, ditt verktyg, ditt liv och dina möjligheter till att göra precis vad DU vill med DITT liv är här och nu. Inte när du gått upp eller ner tre kilo, när den där lilla storleken i jeans passar, NU! Jag säger inte att det är enkelt, det tog mig ett år på ätstörningsmottagningen med samtal, mallar och tekniker med på andra sidan fanns ett liv. Kan ni tänka er? Ett liv som polare till min egen kropp, ett liv där jag respekterar och accepterar mig själv för den jag är. Ett liv i trivsel och välmående. Ett liv med kravlös träning, ett liv utan kaloriräkning, ett liv utan att väga varenda litet riskorn, ett liv i balans och framför allt liv! Levde jag ens innan liksom? Tankar kring min vikt och min kropp har varit det första jag tänkt på när jag vaknat, det sista jag tänkt på innan jag somnat. När jag har legat på stranden, när jag sovit, när jag har jobbat… Det har ju för fan varit ett heltidsjobb i såå många år och det har förstört så mycket. Jag har gått miste om så mycket intryck, så många händelser och så mycket liv. Jag hoppas ni förstår allvaret i detta? Man lever faktiskt bara en gång, för mig tog det 12 år, 12 år! Man kan inte styra det som varit men jag är jäkligt glad att jag äntligen passerat det och att jag idag kan fokusera på vad som faktiskt är viktigt att prioritera i livet. För vem bryr sig om hur mycket du väger? Är det verkligen så viktigt att väga en viss siffra eller ha en viss storlek i kläder, att det är värt att offra självaste livet? Vad har du för svar? Kommentera gärna i kommentarsfältet vad du känner…
Jag vill att detta ska påverka dig, jag vill att du ska känna det jag skriver, jag vill att du ska förstå, att du är bra som du är!!
Fokuset borde ligga på att ta hand om dig själv, få dig själv att må bra och att få leva ett låångt och underbart liv, inte på att förändras till något som aldrig går att uppnå. Livet är nu hjärtat, NU! <3
Steg 1: Kasta vågen och radera kaloriräkningsappen please! Någon våg ska minsann INTE få styra över ditt välmående längre och du vet innerst inne exakt vad du ska äta för att du och din kropp ska må bra. Du och din kropp är bästa vänner, ni känner varandra. Ni har bara haft en liten fight och behöver reda ut lite saker. Det klarar ni alldeles utmärkt utan både våg och kaloriräkningsapp!
Jag har alltid varit överviktigt och i samband med det försökt gå ner i vikt, eller klandrat mig själv för att jag inte lyckats. Jag jobbar fortfarande med mig själv och mitt mål numer är mer fokuserat på att orka gå uppför den där backen och inte att komma i en viss storlek. 🙂 Nu har jag tröttnat på att vågen ska få ha så stor kontroll över mina tankar och den är numera utslängd!
På samma sätt som ideal och vikthets hela min uppväxt ”hjärntvättat” mig i att tänka och känna på ett visst sätt, så gör kroppspositivist på instagram och din blogg det motsatta med mitt huvud just nu. Det kanske blir lite tokigt formulerat men det jag vill komma fram till är att desto mer jag ser människor som visar att välmående inte är förknippat med en siffra på vågen, desto mer tänker jag automatiskt så också 😉 Och det är underbart!
Tack fina du för all pepp och glädje du sprider <3
Åhhh lycka att läsa detta! Precis exakt detta jag vill förmedla. WOW vad du är grym! Stor kram <3
Du skriver att du varit sjuk i 12 år och att 1 år på beh räckte, förstod jag dig rätt då? Alla dessa inlägg du skriver om att älska sig själv är bra men det upprepar sig självt hela tiden. Nästan som man tror att du tvekar själv. Vågen och kaloriräkning förstår ju vemsomhelst är en äs värsta fiende, jag upplever det varje gång du ska motivera att du inte riktigt tar det på allvar. Att det är lätt, nu när du anser dig fri(sk). Dina råd om att kasta ut vågen och embrace:a livet och havet är så fint blir lite… Motsägelsefullt på något sätt. För om du nu lidit i 12 år och hade turen att bli frisk på ett år borde du dela med dig av hur jävligt svårt det är också. Det är inte bara att ignorera hit och dit eller strunta i ens tankar och känslor, vilket jag får känslan av att du som ”nyfrälst” vill inspirera andra till. Lider själv av ett helvete och dina s.k råd får mig inte att älska mig mer, jag undrar bara om du uppehåller en fasad bakom alla de selfies där du gör grimaser och aldrig slappnar av framför kameran?
Jag nämner mycket väl hur svårt det är, flera gånger påtalar jag stt jag vet, jag har som sagt levt med det i 12 år och många många gånger har jag försökt ta mig ur det men inte lyckats, förens den dagen då jag bestämde mig, att det fick räcka!
Mina inlägg är till för att peppa er ( mina läsare) att våga tro att det finns ett liv på andra sidan! Jag kan inte bota någons ätstörning, jag kan heller inte ta ifrån er den, men jag hoppas att kunna så ett frö hos er om att vpga ta steget eller i alla fall känna glädje och hopp! Alla människor är olika. Det som tog ett år för nig kanske tar 2 år för en annan, 4 år till och med eller kanske bara 6 månader… jag kan inte prata för er hur ni känner, endast ur mitt eget perspektiv och hur jag har mått. Det är jättetråkigt att du inte känner dej inspirerad av mig och att du får en känsla av att jag inte skulle vara äkta. Det är ingen fasad, endast ärlighet och stolthet över att jag har tagit mig igenom det! Jag hoppas verkligen att du hittar någon som kan inspirera dig till att bli frisk! <3 Stor kram!