Nämen Grattis till mej råååå. Haha jag älskar att fylla år men jag har ta mig tusan slutat åldras. Det är en skön känsla ska ni veta. Förra året hade jag feting åldersnojja. 27 år, barnlös, ogift och singel såg jag mig själv som då. Konstigt det där. Jag vet inte ens om jag vill ha barn, ändå påverkar samhället mig något så fruktansvärt mycket att jag till och med har ångest över att jag inte har några barn. Galet ändå.

Idag fyller jag 28 år och kunde faktiskt inte bry mig mindre. Jag erkänner, det låter gammal och det är lite halvläskigt att vara så nära 30. Inte av anledningen att jag känner mej stressad, utan mer för att jag önskar att detta liv hade hänt mig tidigare. Jag älskar nämligen hur jag lever idag. Förra året, när jag och Allis satt på en restaurang på Bali och vi diskuterade förhållande, familj och barn, kollade jag på henne med vansinne i ögonen när hon sa att hon ville va singel läänge och kanske först skaffa barn när hon var 40. Idag är jag där… Det som händer, det händer. Jag letar inte efter prinsen, han lär väl hitta mig känner jag när dagen är rätt? Tills det njuter jag fan av att kunna älska att vara själv. Något som för mig, för ett år sedan, kändes omöjligt. Hur skulle jag kunna leva ensam? Så blev det med det.

Att jag dessutom nu, idag, drar till kambodja med en nyfunnen vän och ska äventyra i två veckor känns magiskt. Efter en födelsedagsbrunch här hemma som strax ska intas, tar vi tåget till Kastrup och fortsätter mitt 28 åriga firande på ett plan, MOT KAMBODJA.

Grattis till mig… och till ni andra som kanske fyller år idag och som läser min lilla blogg!

Hörs från Kambodja!!
PUSS!