Byxor Vietnam || Tunika här (Klick!) (Adlink)
Lite frånvaro här och det har nog berott på brist på tid. Hela semestern har jag stigit upp närmare två timmar tidigare än Rasmus för att hinna jobba med mitt, blogga, klippa voogg, fixa bilder samt skriva texter! Detta för att jag vill ha all min vakna tid tillsammans med honom på semwterns. Så det som inte hunnit publiceras här kommer när vi landat på svensk mark igen, jag lovar! <3
Idag kör vi vår sista dag i Saigon och i Vietnam för denna gpngeg. Det har inhandlats närmare 8 par haremsbyxor (chilla Millan, jag har köpt till dej med ;)), porslin, torkade mango (ofc) och massa massa annat. Jag älskar detta och kolla kläderna jag hade igår när vi va på tempeljakt, en typisk Sophia outfit på semestern som jag har lovat mig fortsätta anamma hemma i Sverige, jag älskar det!
Nästa gång vi hörs är jag på svensk mark igen och jag lovar er en Vietnam guide inom en snar framtis, för detta landet vill ni inte missa!
PUSS!
Hej!
En helt orelaterad fråga (åtminstone till inlägget) men som du kanske kan ta upp i någon självkärleksvlogg? Jag känner igen mig själv så väl i hetsen efter 65kg och storlek 38. Dock insåg även jag att det inte var hälsosamt när jag samtidigt tränar för att bli så stark jag bara kan (svårt att väga lite och vara stark :D). Men iaf, vågen kastades ut. Nu märker jag ju istället på kläderna att de spänner åt och att jag kanske får ta en storlek 40 istället (eller Gud förbjude, 42?!). Så frågan är, hue har du gjort för att bli av med ångesten som kommer krypande när man får slänga kläder som är i den minde storleken? För mig behöver det inte ens handla om att de är för små i midjan utan kanske armar/axlar vilket jag inser är ett resultat av träning. Men ändå så kommer känslorna krypande…
Tack för att du är så jäkla peppig och klok! 🙂
Åhh tack snälla, jättebra tips.Antingen att jag tar upp det i en vlogg eller här i bloggen 🙂 Håll utkik:)
KRAM!