Heeeej kompisar! Måndag igen, ny vecka, nya möjligheter… Men icke för mig. Nej hörrni, idag är jag inte skitpepp. Det ska ni veta. Jag avnjöt en frukost på Maxi med Vickan innan, sen dess har jag legat i soffan med Märta på magen och kollat Vänner. Ångestdagar. Det är skönt när man lärt sig hur man ska göra de dagarna jag känner ångest. Vila och rensa kalendern från alla måsten.
Ångesten beror mestadels på de mardrömmar jag just nu drömmer. Och inatt handlade det ännu en gång om att jag förlorar Rasmus….
Jag har hört att det är väldigt vanligt att drömma mardrömmar under graviditeten och det är i stort sätt bara detta mina mardrömmar innehåller. Jag märker att jag känner en stor rädsla för att bli lämnad just nu. Kanske inte så konstigt, våra liv håller på att ändras med en bebis som växer i magen. Och jag antar att för mig (med tanke på allt innan) finns det alltid en möjlighet att det skulle kunna hända, att bli lämnad alltså. Det spelar liksom ingen roll om man ska skaffa barn eller gifta sig. Allt kan hända och det är väl den sanningen som vaknar lite i mig. Det lämnas ju inga garantier i livet, tyvärr.
Jag har sen jag var liten alltid haft en rädsla för att vara själv. Bli lämnad ensam. Att inte ha någon. Att min mamma, familj och vänner ska försvinna. Nu har jag inte känt den rädslan på länge, förens nu, i graviditeten, när jag börjat drömma så mycket sånt där. Någon mer som känner igen sig i detta?
Egentligen är jag inte förvånad, det känns egentligen väldigt naturligt när man tänker efter i samband med en graviditet. Känslorna sitter så nära hela tiden och jag känner och tänker saker som jag aldrig gjort tidigare… Kroppen förbereder sig förmodligen på det som komma skall, med en blandad kompott av känslor. Rasmus är världsbäst i allt detta. Låter mig ventilera, han lyssnar, kramar, pussar och gosar och berättar hur mycket han älskar mig. Och jag pratar! Han är världens bästa, inte så konstigt att man är livrädd för att förlora honom egentligen, han är verkligen en keeper!!!! <3
Tjaaa, jag ville bara ventilera lite och berätta (som ni vet) att livet inte alltid är en dans på rosor.
MEN , i eftermiddag är det dags för RUL och det känns så förväntansfullt att se bebis igen. Äntligen! Mer om det får ni veta imon 🙂
PUSS!!!
Hej! Jag kom ihåg att under min första graviditet så hade jag en sån verklig dröm att min sambo var otrogen mitt framför ögonen på mig så att när jag vaknade så var jag så ledsen och arg. Jag typ skällde ut honom när jag vaknade (mest på skoj) men lite allvarligt också för att han lite skulle känna hur ledsen jag blev ?
Jaaa det är fruktansvärt! Drömmarna är s otroligt verkliga att man inte vet vad som är sant och inte när man vaknar
Du är också en keepar! Allt kommer bli bra. Mardrömmar är hemska, jag drömmer mardrömmar varje natt. Tyvärr. Jobbigt. Men man lär sig att hantera dem och alltid komma ihåg att det är mardrömmar och inte verklighet! KRAM bästa du! ♥️♥️
Men söta du! Tack och Tack snälla för din pepp
Åh! Sådär har jag känt under båda mina graviditeter! Trodde min sambo var otrogen varje gång han tog en öl med en kompis eller liknande. Ska tillägga att ingen av oss är det minsta svartsjuk, vi har en väldigt trygg relation, men under graviditeterna var det väldigt känsligt! Helt normal enligt mig 🙂
Tack snälla för peppen!
Skönt att veta att jag inte är ensam ❤
Jag kände samma sak när jag var gravid! Jag var livrädd för att min sambo skulle lämna mig/oss. Jag tror man känner sig extra utlämnad under graviditeten. Man förbereder sig på att livet kommer förändras, och det finns liksom ingen återvändo. Men om killen ångrar sig kan han sticka på ett annat sätt. Nu gjorde han ju inte det, och hade inga planer på det heller 🙂
Angående drömmarna, jag drömde väldigt mycket och ”verklighetstroget” under första halvan av gravideteten. Sedan på slutet vill jag minnas att det inte var lika starkt. Eller så hade jag vant mig, jag vet inte 🙂
Stort grattis och lycka till! Det är en underbar tid ni är i och har framför er!!
Tack snälla för att du delar med dej ❤❤ All kärlek till dej! ❤
Ja ja och ja!
Det började med mycket mardrömmar om att min sambo skulle försvinna, oftast handlade om att han skulle lämna mig för någon annan och att barnet skulle behöva pendla mellan oss. Ju ”större” jag blev, dessto oftare kom mardrömmarna! Och det var hemskt för drömmarna var oftast så tydliga och känslan bar man med sig hela dagen…för mig gick dessa drömmar över i katastroftankar och jag tänkte ofta att massa hemskheter skulle hända min sambo, dessa satt i sig och blev faktiskt värre när lillen kom. MEN nu är han 7 veckor och jag tycker nog det blir lite bättre för varje dag! Ta hand om dig och se till att mysa mycket tillsammans ni två, så får dagarna kompensera mardrömmarna om natten❤️❤️
Tack för att du delar med dej! Skönt att höra att det börja vända! ❤ Känner så igen mig i mycket du skriver! Skulle det bli för jobbigt finns det hjälp att få!
❤❤
Det är precis den rädslan jag har också, att bli lämnad ensam på ett eller annat sätt, att alla är borta! Skitjobbigt!
Ja det är verkligen en fruktansvärd känsla ❤
Jag blev sjukskriven pga av just detta. Be om hjälp i tid!! Så många veckor av lycka som gick förlorat för mig..
Förlorade min storebror för några år sedan. Det gjorde att man vet så väl hur det känns att bli ensam och så ”utsatt” man är som gravid är det ju så klart den största skräcken. Kämpa på, för mig kom alltid ångesten 3-4 på natten. Man får anpassa livet ?
Jag har bearbetat mig själv fram och tillbaka o diverse kriser jag haft så vet ungefär hur jag ska hantera detta ❤ Så viktigt att ta hjälp om man behöver ❤
Åh ja, känner exakt igen mig i detta och hade dessa känslor, tankar och mardrömmar under båda mina graviditeter. Att min mamma dig och att mina barn inte skulle ha sin mormor, att min sambo hittade någon ny, att min bebis var sjuk. Så hemskt att dras med sådana mardrömmar ? men det är väl som du säger, att man tänker mycket. Och att livet får en ny mening med en bebis i magen och plötsligt blir allt så mycket mer viktigt. Det är ok ❤️ Kämpa på ? kram
Hej fina du.
Tack för dina viktiga inlägg där du öppnar upp inför svåra och tunga känslor/dagar.
Jag hade själv en rätt ruff period precis innnan jag och min man gifte oss. Har gått igenom traumatiska saker i barndomen som dessvärre lämnat djupa spår och även om man kämpat med terapi och alla övningar man kan för att tänka positivt, så har man ju såklart mycket kvar i bagaget som alltid kommer ligga där. Jag har också ångest och drömmer också mycket just när jag står inför en stor förändring, såsom bröllopet då tex. Jag var och är fortfarande rädd som fan att bli lämnad. Jag höll på att gå under av ångest och oro den perioden innan bröllopet och sjönk djupare och djupare ner i ångest diket, så jag fick helt enkelt gå en vända till i terapi för jag grejjade liksom inte av att ”stänga” av mina malande orostankar. Nu är allt mycket bättre och jag har fortfarande ångest, men man lär ju sig hantera den och vara snäll mot sig själv. Skönt när man väl vet hur man ska gå till väga och vad som just funkar för en själv. Det är ju så himla olika!!
Hoppas du och magen mår bättre snart, imorgon är en ny dag.
Kram till dig
Tack snälla för att du delar med dej! Det är exakt samma för mej ❤ Jag har bearbetat med mig själv hos psykologer och kuratorer i så många år och jag är så tacksam för det nu när sånt hör kommer! Då vet jag exakt hur jag ska göra ❤ Tack! ❤
Känner så igen mig i det du skriver. Vi blev också gravida väldigt tidigt i vårt förhållande, vi har snart träffats ett år, och på årsdagen av att vi blev tillsammans har vi bf av vår dotter.
❤❤❤
Intressant inlägg. Jag känner igen mig i att drömma att sambon lämnar mig och bebis i magen (är gravid med första barnet i v 24). Det var så hemskt! Som du skriver så blir väl allt känsligare nu och dessutom mer påtagligt. En bebis innebär, för oss i alla fall, att vi vet att vi kommer leva ihop tillsammans tills vi dör =) Kram på dig och ha så mysigt på RUL!
Det innebär det för mig med! Tack snälla ❤❤
Omg jag fick flashbacks nu när jag läste ditt inlägg. Jag hade konstanta mardrömmar om att min man skulle lämna mig för någon annan när jag var gravid. Det var så intensiva drömmar och jag kunde tom vakna och gråta med ett brustet hjärta – trots att det var en dröm och min man satt där och tröstade mig. Helt absurt. Jag visste varken in eller ut. Det var så extremt eftersom jag i flera drömmar sedan och drömde att min man lämnade mig för sin bror !? Jag var alltså avundsjuk på den uppmärksamhet han gav till sin bror eller något under tiden jag var gravid. Som vi skrattade men känslorna var så starka och då verkliga på något sätt, även om väldigt irrationella.
Det jag vill säga är att precis som du säger så är det normalt- men också väldigt obehagligt! Även om drömmarna inte är verklighet så är känslorna väldigt väldigt verkliga. Ta hand om dig och bebisen <3 Jag hoppas hjärnan och hormonerna lugnar sig lite snart så att du kan få sova ut utan drömmarna. Sömn gör så mycket för ens välmående. Massa kärlek till er.
Åhh tack för att du delar med dej och stöttar ?❤ Skönt att läsa att man inte är ensam!!! ❤
Ååh, finaste Fia! ❤ Vad jobbigt. Känner igen den där rädslan. Men vilken tur att du har Rasmus som stöttar dig o att han kan mota iväg hjärnspökena, o glöm inte att vi också finns här för dig! För oss är du verkligen en keeper! Kram
Tack snälla för stödet ❤❤❤