Gravid V4-15 – Hur mådde jag under de första veckorna?

Heeej kompisar! Här sitter jag och mår bättre. Himlans skönt om det slutar här och inte blir värre med förkylningen, det hade verkligen uppskattats 🙂

Tisdag och vi har gått in i vecka 26, men istället för att uppdatera er om den veckan tänkte jag berätta för er hur jag upplevde de första veckorna i graviditeten och vad jag gjorde för att försöka må så bra som möjligt under denna första perioden innan det blev officiellt. Här kommer också lite bilder ni inte fått se tidigare från de första veckorna i graviditeten 😀

Gravid Vecka 15

Gravid Vecka 18

Vi fick ju redan på ganska tidigt att vi var gravida, redan i vecka 3-4 någonstans. Jag tog ett sånt tidigt graviditetstest som kan tas hela 6 dagar innan mens plus ett till några dagar senare för att verkligen försäkra oss om att det stämde 😉 På så vis känns ju graviditeten megalång, många får ju kankse redan på det i vecka 6-8 när mensen uteblivit, om man inte väntar på att bli gravid såklart. Då är det svårt att hålla sig ifrån att kissa på stickan! Verkligen!

 

Gravid vecka 23

 

De första två veckorna efter att vi visste kände jag inte mycket. Allt kändes liksom som vanligt. Men framåt vecka 6-7 började jag få mina första känningar av att jag faktiskt var gravid. Detta är ju otroligt individuellt och jag var som tur väl var beskonad från kräkningar. Det hände endast några få gånger. Däremot denna jäkla tröttheten, den går liksom inte att beskriva med ord. Mellan v 8 och 13 känns som en dvala typ. Jag fick inte mycket gjort på jobbfronten, heller inte privat. Jag hade ingen ork över till något knappt. Jag gjorde mitt bästa för att sköta bloggen och jobba på som vanligt men det var svårt. Dels pga tröttheten men också för att jag inte kunde dela med mig av det absolut största som pågick i livet just då. Jag var tvungen att vila längre perioder under dagen och jag var otroligt känslig för att ha FÖR mycket saker bokade på en vecka. Och för att inte tala om kvällarna, jag minns att jag var en mindre rolig sambo som ville gå och lägga mig runt 20 varje kväll!

Det va också ett rent helvete med matlusten! Rasmus fick sällan sin vilja igenom när det kom till mat då jag bara kände för att äta ytterst få saker. Att göra matlista var helt lönlöst för jag visste helt enkelt inte hur jag skulle känna inför den maten den maten de kommande dagarna. Rasmus kunde föreslå mat på mat och jag rynkade bara på näsan. Jag som vanligtvis inte är kräsen var kräsnare än någonsin.

Jag fick mage ganska tidigt. kanske inte så att det syntes utåt för allmänheten men jag märkte det snabbt, redan i Vecka 8 och allmänheten kunde se det i vecka 10, de som visste om det. det gjorde det såklart svårare att dölja, och egentligen ville jag inte dölja då jag va så stolt över min lilla mage. Men vi hade bestämt oss för att vänta med att offentliggöra det först efter första ultraljudet när vi visste att allt såg bra ut 🙂 Men jag har ju förstått att det spekulerades en del, det har jag fått höra i efterhand 😉

Gravid vecka 25!

Så hörrni, till er som kämpar i första trimestern, håll ut, det blir till största sannolikhet bättre. Efter vecka 13 blev det som om allt vände. Visst, tröttheten sitter i men inte alls på den nivån. Så håll ut!!

Till er som varit gravida, hur var er första trimester?? Det är ju verkligen så olika hur alla mår!!

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
14kommentarer
  • Älskar att få följa dig och din graviditet!

    Josefine 2019-01-25 09:47:54 https://varmepumpeshopen.no/
    Svara
  • Jag är i vecka 30 nu och har mått bra från första början, otroligt tacksam för det för jag kan jobba och träna på som vanligt. Hade växtvärk i livmodern runt v. 5 då jag också förstod att jag var gravid men annars har jag inte haft några symptom. Inte ens mer kissnödig?! haha. Hade ju bara hört före att man får vänja sig med att springa upp på nätterna.

    Louise 2019-01-23 12:06:07
    Svara
  • Hej! Har just hittat till din blogg 🙂 jag plussade i v 6. Var sen fruktansvärt trött i några veckor, kunde sova 18h om dagen om jag fått! Ca v 9 började illamåendet lite smått, började med kräk en gång om dagen. V 12-18 fick jag inte behålla NÅGONTING, allt kom upp, drack jag en klunk vatten kom det upp igen. Fruktansvärt tuff period. Gick ner 11kg och ingenting inkl läkemedel funkade inte för mig. Varit superjobbigt och man blir ju orolig att allt är ok. Barnmorskan har dock varit lugnande och stöttande och ul ser bra ut. Idag går jag in i v 19 och har mått bra i en hel vecka! Hoppas på att få njuta resten av tiden, det ska ju vara så mysigt att vara gravid har jag hört 😉
    Ska bli roligt att fortsätta följa dig. Ha en fin dag 🙂

    Marie 2019-01-23 09:40:02
    Svara
  • Hej! Tycker det är roligt att följa dig fast min egen graviditet har tagit slut. Min dotter blir 1 om 1 månad. Under min första tid i graviditeten var jag också jättetrött, orkade typ bara jobba. Hade också turen att slippa att kräkas, men hade illamåendet men fick typ åksjukspiller utskrivna och det hjälpte mig. Jag fick aldrig gå hela vägen med min graviditet, flickan min (vilket vi inte visste då) tyckte det var dax att komma redan i vecka 34+2. Jag kan känna såhär efteråt att det ändå var skönt för jag hade ingen jättebra graviditet. Mycket ont i ryggen, sov dåligt, dåligt humör osv. Tråkigt för omgivningen men kunde liksom inte riktigt hjälpa det, allt som föregick i kroppen. Jag önskar dig lycka till! Och det är kul att följa dig ? Kram

    Maria 2019-01-22 22:50:00
    Svara
  • Oj, känns som en evighet sen, är i vecka 37/38 nu! 🙂 Men jag kan börja med att jag aldrig tog något graviditetstest. Har både gjort abort och fått missfall tidigare så jag märkte direkt där när mensen skulle komma var i tid att brösten var ömma. Och då visste jag! Sen var det bara att vänta två veckor för säkerhetsskull, men ingen mens kom och jag ringde mvc… men hur mådde jag då? Jag jobbade knasiga tider så jag hade svårt att äta supertidigt på morgonen (gick upp 03.30). Kunde ”luftkräkas” innan jag satte igång och arbetade , haha. Låter helt stört men jag hade ju oftast inget mer än vatten i magen så det kom liksom inget. Sen vart jag också kräsen på mat. Hade svårt att äta flottiga, söta saker. Vanligtvis kunde jag trycka en hamburgare/pizza etc. men det gick verkligen inte! Likaså älskar jag fikabröd och snask men inte heller det gick! Åt jag för mycket av något så kom det upp igen. Det gick över runt vecka 14-15. Det hela har resulterat i att jag har fått lägga om kosten både på gott och ont. Har nog aldrig ätit så nyttigt som under dessa 9 månader, hehe. Brukar säga att jag är ständigt trött så jag tror inte jag har varit tröttare än normalt 🙂 ! I övrigt har mitt hetsiga/svängiga humör varit som bortblåst. Sambon är överlycklig och tycker jag borde vara gravid oftare. Vi får väl se hur det är om några veckor när ungen är ute 😀

    Madeleine 2019-01-22 21:09:11
    Svara
  • Intressant och kul att få läsa om de första veckorna. Vi å andra sidan testade rätt sent (eller vad vet jag vad som är normalt). Men vi plussade i vecka 5 på stickan vilket kanske är 7-8 veckor på riktigt =) jag kände på mig veckan innan att ”nu jäklar tog det sig” men vi ville väl vara säkra så vi väntade en extra vecka. De första 12 veckorna, plus några till, så var mitt enda gravidbesvär att jag var så enormt trött. Megatrött. Helt sanslöst. Jag jobbade och det var även allt jag orkade med. Jag sov efter jobbet och som vanligt på nätterna. Den tröttheten går knappt att beskriva om man inte har upplevt det själv haha =) just nu är jag i vecka 30 och jag har verkligen mått jättebra hittills! Jag hade två veckor strax innan vecka 20 där jag hade noll aptit. Det var rätt jobbigt, för jag behöver ju äta och bebis i magen behöver också energi. Men jag hade ingen. Jag som annars älskar all mat! Men då fick jag ta vad jag hittade. En vecka körde jag färdigköpt oxpytt, så jädra gott just då. Men som sagt, i övrigt har det inte varit någonting. Jag hoppas det håller i sig ända till slutet hihi. Kram på dig! <3

    Amanda 2019-01-22 19:36:32
    Svara
  • Med första barnet mådde jag sååå illa fram till sjätte månaden ungefär. Kunde äta Bretonkex, potatismos och dricka nyponsoppa och Ginger Ale. Sen hade jag cravings på Coca Cola och feferoni resten av tiden.

    Med andra barnet mådde jag illa lite av och till fram till typ v 12 och var så himla trött. Jag jobbade och sov typ. Sen blev jag piggare tack och lov 🙂 När illamåendet verkligen hade släppt så var det första jag åt, och verkligen njöt av, stekt lax med romsås och sparris, och det fick jag TOTAL dille på. Stackars barnens pappa som verkligen inte tycker om fisk fick nog spunk på mig….

    Emma 2019-01-22 16:18:39
    Svara
  • Mina första fyra månader var hemska. Mådde väldigt illa och var sängliggandes i tre månader. Till slut kom jag till en läkare som hittade orsaken, och det visade sig vara utmattningssyndrom… Börjar komma ur tunneln och kunna njuta av graviditeten nu i vecka 31, men känner mig snuvad på hela första och andra trimestern, det skulle ju bli min sista osv osv, men nu är det som det är och jag är tacksam att jag åtminstone mår bättre nu. Bättre sent än aldrig, liksom… Kram!

    Anna Olsson 2019-01-22 15:16:47
    Svara
  • Jag har mått fruktansvärt illa varje dag, inte kräkts mer än ngn enstaka gång, men det har verkligen tärt på mig. Jag är i vecka 16 nu och äntligen har det börjat vända och jag slipper det dagliga illamåendet! Är en riktigt sockerråtta i vanliga fall, men har inte kunnat äta godis alls. Tanken på choklad gör mig fortfarande illamående! Dock har jag varit sugen på apelsiner och bröd och nyss var jag besatt vid tanken på vaniljbulle, allt luktade vaniljbulle!! Jag gick därföe och köpte mig en så nu är det begäret borta. Vad kul att få läsa om din graviditet! Har inte velat läsa någons annans upplevelser då allting är så gulligt och härligt hela tiden, men du skriver på ett sådant ärligt sätt.?

    Karro 2019-01-22 14:09:16
    Svara
    • Svar på Karros kommentar.

      Heeej fina du! Åh jag lider med dig! Skönt att det börjar försvinna. Jag hade det så med McFeast från McDonalds, gick och tänkte på det hela tiden, sen åt jag och då försvann det. Jag förstår vad du menar. Jag försöker förmedla hur det verkligen känns.

      sophiaanderberg 2019-01-22 14:19:41
      Svara

senaste från Mode

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!