Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Gravid V28 – ”Njaa , den senaste tiden har det faktiskt inte varit så bra!”

Hej mina fina! Hoppas ni har det bra ! Här hemma kämpar jag mot magsjuka, Rasmus har legat sen igår och jag har INGEN lust att åka på det nu kan jag säga! Så håll alla tummar för mig och Lillis att vi slipper <3

Tisdag och vi traskar in i en ny vecka! Med stormsteg närmar vi oss sista trimestern och sista fasen av graviditeten! Helt jäkla sjukt. Vi välkomnar vecka 28 med den gamla vanliga listan. Idag blir det mycket känslor!

Cravings/Dille : Pepsi max en fortsätter! Utöver det har jag börjat älska den syrliga smaken från der varma vattnet, de skurna citronerna och den lilla klicken honung jag dricker varje morgon! Jag har också fått en helt sinnessjukt aptit och skulle kunna äta hur mycket som helst i vissa situationer! Inte någon speciell mat direkt, bara allt! Jag känner mig också mer hungrig och behöver ära något innan jag lägger mej på kvällarna för att inte vakna hungrig!

 

Sömn: Jag har haft svårt att komma till ro den senaste tiden! Nästan känt att det känns lite jobbigt att gå och lägga mej, får en obekväm känsla av tanken liksom. Men nu, de senaste två nätterna har jag sovit bra och faktiskt känt mig pigg när jag vaknat! ❤

Trosor här (Klick!) || Topp här (Klick!) || Kimono här (Klick!)

Mående: Nääe, den senaste tiden har det verkligen varit en berg och dalbana! Det hae varit humörsvängningar deluxe! Jag har kunnat vara glad ena sekunden och helt fly förbannad för att sen, bara någon sekund efter det gråta och vara ledsen! Detta grundar sig i en enorm oro som jag känt i kroppen! Tankar som ” Kommer jag klara av detta’, ” Hur fan ska jag klara av att va mamma”,  ” Tänk om vi blev gravida alldeles för tidigt, är vi redo för detta”. Jag har inte kunnat sätta riktiga ord på mina känslor och det gör ju det hela så mycket svårare, dels för mig själv men också för Rasmus att förstå. Dessa känslor blandas ju också med lycka, förväntan och positiv spänning. Inte konstigt att humöret ligger på gränsen hela tiden, hela jag känns liksom förvirrad. Dock känner jag fortfarande mig själv i allt detta! Jag känner mig på det klara med vem jag är och vad jag vill, det har jag aldrig tvivlat på. Och någonstans innerst inne är jag trygg med att jag fixar detta! Men jag tror att jag känner såhär då jag inte riktigt vet vad som väntar. Inte så konstigt egentligen!

Så för att summera kategorin mående, njaa , den senaste tiden har det faktiskt inte varit så bra! Sen är det inte fair att säga så heller för jag mår bra! Jag mår absolut inte dåligt! Ja men ni ser ju, jag kan inte sätta ord på något! Finns det någon som känner igen sig? Jag känner mej helr förvirrad i skallen 😂

Kropp: Kroppen känns stark och bra! Ländryggen fortsätter att göra sig lite påminnd men jag kan styra det! Jag har som mest ont när jag suttit still för mycket eller rört mig för mycket! Så någonstans mitt i mellan är ju bäst 😃 Jag har även börjat köra lite knipövningar i samband med yogan och några gånger om dagen!

 

Övrigt: För övrigt har jag liiite panik! Tiden får så jäkla snabbt och om 9 veckor kan bebisen i princip komma när som helst!! 9 veckor! ( Ja jag vet att den kan komma innan också, men då är den liksom redo!) . Så, jag känner att jag behöver få bukt på lite grejjer på listan så i helgen beger vi oss till Gekås för att shoppa babygrejjer! Jag skulle bli lugnare om jag kunde då stryka nååågra fler saker på lista nu iaf! I lördags beställdes även vagnen som ska dyka upp om några veckor! Skönt 😍

 

 

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
7kommentarer
  • Känner precis igen mig i det du skriver om att inte kunna sätta ord på hur du mår. Jag är i v 30 nu och mår liksom inte dåligt men kan inte säga att jag mår as bra heller haha. Humörsvängningar, ont i ryggen men samtidigt orkar jag ju ändå med dagarna som vanligt nästan, fast lite tröttare ibland såklart 😅😂

    Emilia 2019-02-12 12:45:42
    Svara
  • Hej! Vilken gravidapp använder du? 😊

    Theresa 2019-02-07 19:10:20
    Svara
  • Det är så kul men också intressant att läsa om andra graviditeter tycker jag! Själv är jag snart i vecka 33 och har inte riktigt än fattat att det bor en minimänniska i min mage =) det är liksom för stort. För häftigt <3
    Själv har jag mått jättebra hela tiden. Jag mådde lite illa under de 3 första månaderna men det var inte så farligt. Jag spydde aldrig. Jag har aldrig behövt gå upp mitt i natten och kissa. Inga cravings. Ingen foglossning eller annan värk. Ingenting. Dock så kan jag må dåligt eller ha andra besvär, som ingen ser. Som du lite själv skriver i ditt mående. Att man ändå har rätt att känna att man inte mår bra fast man kanske inte egentligen ska klaga (med hänsyn till andras mående). Jag kan ibland få lite lätt panik över det här med att jag faktiskt är gravid. Att jag ska bli mamma! Att vi har en bebis här hemma om några veckor. VILL JAG DETTA? KOMMER JAG ATT KLARA DET? =) själv mår jag mest dåligt över mina bröst, helt ärligt (det vet bara min sambo och min syster om). Jag är inte så stor generellt om jag ska beskriva mig själv. Och mina bröst har varit stora sen 1an på gymnasiet (är 28 idag). Innan vi plussade hade jag 75G/H och nu har jag 75J/K. Brösten är lika stora som min mage tycker jag. Och de kommer ju inte bli mindre. Så trots att jag i övrigt har mått jättebra så är det här med brösten skitjobbigt. De är tunga. Det blir svettigt under. De är "ivägen". Inga kläder sitter skönt eller bra. Det har varit skitsvårt att hitta bh OCH amningsbh. Nu vet jag inte vad jag ville säga med den här kommentaren egentligen…mer än att det är okej att må dåligt även fast man kanske känner att man "inte har rätt" till det. Stor kram på dig och Lillis!

    Amanda 2019-02-06 09:34:12
    Svara
  • Ville bara säga att jag känner så igen mig i ditt avsnitt ”mående”. Så glad att du känner likadant och skriver om det, inte för att det är kul med alla blandade känslor men det är viktigt att veta att man inte är ensam! Jag bara nickade hela tiden. Just det där med att man inte kan sätta ord på det. Det gör det svårare för sambon att hjälpa men framförallt blir jag lite frustrerad och trött på mig själv för jag vill VETA och är i typ alla andra fall bra på att sätta ord på saker. Men jag tror som du säger att det har att göra med att man inte vet, plus att vissa omkring en kanske hypear upp saker? Hype, me don’t like!
    Vi är fullt normala iaf! Jag var hos barnmorskan idag (är i v29) och då känner jag mig alltid lite lugnare. Hon är inte som jag…hon konstlar inte till saker och får det allt att låta så okomplicerat. Det tar ner mig på jorden! 🙂

    Hanna (billbadboll) 2019-02-05 16:21:57
    Svara

senaste från Mode

Sophia Anderbergs webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!