Heeej mina fina fina följare… Hoppas allt är strålande med er! Här har ni en som är helt tom på energi. Helt orkeslös på något vis. Det är svårt att förklara, jag vaknar liksom pigg på morgonen vilket jag inte kan minnas när jag gjorde senaste, dock har energin liksom helt pumpats ur mig <3
I måndags kunde jag bara inte sluta gråta. Allt var på något vis så himla överväldigande och det kommer liksom bara över mig vissa perioder just nu. Allt är liksom underbart, fantastiskt, glädjefyllt, jobbigt, nervöst, skrämmande och stressigt på samma gång och jag som ALLTID brukar kunna sätta ord på mina känslor kan helt enkelt inte det just nu. Jag kan inte förklara för Rasmus vad jag vill, kan heller inte förklara riktigt vad jag inte vill vilket naturligtvis gör det sjukt svårt för honom att göra rätt. Haha, om han ens kan göra rätt just nu! Joo, då skämt o sido, det kan han, han är en fantastiskt stöttepelare i allt detta, även om man av rimliga skäl inte alls kan förstå vad jag just nu går igenom! Det har varit väldigt hormonellt den sista tiden, något som jag inte upplevt i hela graviditeten men det känns som allt kommer ikapp här nu i slutetö. Jag kan nu förstå alla som skrikit i slutet av sina graviditeter ”KOM UT NU”. Jag har inte känt så innan, har inte kunnat relatera riktigt till känslan då jag har älskat att vara gravid, men nu, nu kan jag relatera, nu kan jag förstå!
Nu längtar jag verkligen efter tillgången till min egen kropp igen, att inte känna mig begränsad, att kunna träna och röra på mig och ja, vara den där fian som älskar att göra saker. Denna bekväma tjej som använt samma kläder i stort sätt genom hela graviditeten känns inte igen faktiskt. Men orken finns liksom inte där bara.
Samtidigt är hela den här grejjen skön, samtidigt är det bekvämt med bekväma kläder och bekvämt att vara hemma och lulla runt, förebereda. Jag njuter samtidigt av att vara bara jag, av att fixa med allt i Lillis rum, tvätta barnkläder, koka nappar och flaskor. Jag njuter samtidigt av min stora, runda, goa mage som bara växer och växer och jag njuter av att vara bara jag. Den sista tiden av att vara bara jag och bara vi.
Jaaa, jag förstår verkligen att ni blir förvirrade att detta inlägg. Ni tänker ” herregud vad hon gnäller samtidigt som hon njuter” och ja, lite så är det kanske… Fast jag gnäller inte. Varje dag tackar jag livet för denna underbara resa jag just nu går igenom. Varje dag går jag igenom mängder med saker som jag har att vara tacksam över och tackar livet för alla sakerna. Så otacksam är jag långt ifrån, men som beskrivet ovan känner man inte bara en känsla utan mängder med olika, och det är hel okej, det vet jag! På något sätt ville jag bara förmedla mina känslor till er, gick kanske inte kanon men någon kanske förstår mig 😉 <3
Nu ska jag käka lunchlåda och sen invänta Tessan som kommer hit och fikar. Det ska jag göra i mina gravidmjukisbyxor, mitt uttvättade linne och min preggokofta som Rasmus med all säkerhet kommer elda upp när Lillis kommer 😉
PUSS babes! <3
Jag gillade aldrig att vara gravid heller. Kände mig så klumpig, mådde dåligt, blev negativ i tankarna osv. visst, fast mysiga stunder absolut, men jag är INTE en person som gillar att vara gravid, speciellt inte i slutet..
Det är okej att känna sig pissig! Blir lätt irriterad när ”folk” säger att graviditet inte är en sjukdom. Nä det är det inte och an är sjukt tacksam att man kunnat bli gravid MEN man mår fan ofta inte så väldigt bra under en graviditet. Det är många saker som kan jämföras med hur man känner vid olika sjukdomar, att då ALDRIG få klaga eller säga att man är jävligt less är sjukt irriterande!
Du får bara acceptera att du känner som du gör nu, det är okej, och du har rätt till dina känslor. Innan man vet ordet av (i efterhand går det mkt snabbare haha) så har du lilla Lillis här!!
Tack för peppen!
Åh, jag känner igen mig i allt du skriver! Jag är i vecka 39 just nu och känslorna de senaste två månaderna har verkligen varit överallt och ingenstans. Jag är en person med väldigt mycket känslor och de sitter oftast utanpå. Det har de inte gjort under graviditeten. Jag har varit jätteledsen men inte kunnat gråta. Inte kunnat förklara hur jag känner eller vad jag känner ens, för sambon. Det har varit otroligt frustrerande. Han fattar inte vad som händer eller vad det är med mig… Häromdagen kom allt på en gång och jag kunde faktiskt gråta. Det var befriande. Så du är verkligen inte ensam och jag tänker att detta är normalt just för att man är gravid med alla hormoner och allt som pågår i kroppen. Kram på dig =)
Kram fina fina du
Förstår precis! Haft två jobbiga graviditeter med extremt illamående från v6 till förlossning båda gångerna. Samtidigt är man så tacksam för allt, vad kroppen går igenom och den obeskrivliga känslan av att vara gravid.
Måste också tacka dig. Jag har hela livet kämpat med en dålig kroppsbild och ätstörningar men sen hittade jag din Instagram. Du inspirerar till så mycket pepp och jag kan äntligen se mig själv i spegeln och hitta saker jag tycker om. Lång väg kvar men äntligen på rätt väg ❤
Tack snälla söta du!
Du är inte ensam om att känna så här. Jag har mått piss sen december i min andra graviditet & varit sjukskriven pga blodtrycket & måendet. För två veckor sedan kom vår andra friska dotter & jag mår så mycket bättre & är så glad att de äntligen är över. Håll ut, de blir bättre ❤️
Stort grattis ❤❤ Tack snöööat för stödet ❤
Åh jag förstår dig precis! Är några veckor efter dig i graviditeten men Du sätter ord på mina känslor så bra! Så skönt att inte vara ensam i hur man mår och känner❤️
Så skönt att läsa att man inte är enda ❤
Jag förstår dig fia! ❤️ När jag läser ditt inlägg är det som att läsa om sig själv. Jag kände precis så. Njöt verkligen när illamåendet gick över i v15 ca. Sen fram till v 34-35 så ville jag inget hellre än att lilleman skulle komma och få njuta av att vara själv i min egen kropp. Nu har jag det sen någon vecka tillbaka men. Nu har jag honom hängande på utsidan i princip 24/7? men det är en helt annan sak ❤️
Ta hand om dig Fia! Du kommer eller du är redan en helt fantastisk mamma och människa❤️❤️ massa kramar
❤❤
Åh tack snälla