Godmorgon mina fina! ❤ Och glad tisdag på er!

Ja, vår helg har varit minst sagt händelserik! Vi kan säga såhär, jag känner mig säker på vägen till förlossningen när det väl är dags, för i lördags fick vi nämligen åka dit igen, och då trodde vi verkligen det var dags!

Jag släppte ut djuren i trädgården och påväg in i huset nös jag och skvätt sa det, en ganska stor mängd vatten droppade ner på golvet rann ner för benen. Vänta lite här nu, kissade jag ner mig nu eller va minns jag att jag tänkte ? Det är ju faktiskt något som är väldigt lätt hänt nu när bebisen ligger och trycker på överallt men nej, det kändes minsann inte så. Vattnet var också helt genomskinligt så ja, jag konstaterade att det måste varit vattnet. Helt pirriga och förväntansfulla ringde vi till förlossningen och berättade. De ville då att jag skulle ta på trosor och en binda för att se om det fortsatte rinna och den ringa tillbaka. Sagt och gjort och de ville vi skulle komma upp på en kontroll. Jag var så glad och så taggad, äntligen!

Vi blev uppkopplade för att göra ctg och i vanlig ordning blev personalen rent ut sagt chockade över min aktivitet i livmodern. Konstanta sammandragningar och förvärkar men liksom inget mer än det, just nu iaf. Barnmorskan kände på bindan och gjorde även gynundersökning för att kolla efter. Nej, det var inte fostervattnet som hade gått och jag var heller inte öppen något. Tydligen finns det två skikt av hinnor vilket gör att man kan få en ”typ av vattenavgång” men utan att det är fostervattnet som går. Så detta var ju det skiktet såklart? Det kan bli så om bebisen ligger väldigt lågt och ger mycket tryck neråt så ja… fortfarande ingen bebis på G här ?

Hur har den senaste veckan varit då?

Gravings/Dille: Det fortsätter som innan tycker jag och jag känner att min matlust är ganska ”normal”. Jag vill varken äta mer eller mindre utan kör på som vanligt helt enkelt!

Sömn: Just nu sover jag otroligt bra nå jag väl sover men har en tendens att vakna valet tidigt och inte kunna somna om. Elsa väcker mig alltid vid samma tid, runt 04 och därefter kan jag ibland somna om, ibland inte. Jag är tacksam för att jag får sova när jag väl sover. har förstått att det verkligen inte är någon självklarhet såhär sent i graviditeten ❤

Mående: Det pendlar! Jag är bokstavligt talat så sinnessjuk trött på detta nu. Att dagligen ha ont utan att det liksom kommer igång. Aktiv eller ej, förvärkarna kommer och går. Ibland är de galet regelbundna och jag tänker yes, nu drar det igång. Sen avtar dem helt ett tag eller minskar. Ibland har jag bara lite molnande mensvärk för att i nästa sekund behöva andas mig igenom värken ståendes på alla fyra. Detta är påfrestande psykiskt då jag börjat känna mig lite orolig, hur ska jag liksom veta när det drar igång? Svaret jag får är ” det bara vet man” och ja, så är det säkert men det lugnar mig inte just nu. Någon som har haft samma? Förvärkar från och till hela tiden? Mina pendlar även mellan att pågå i magen men också ryggen! Min bästa vän är pilatesbollen! Sitter på den flera gånger om dagen och den underlättar värken så mycket! Jag har svårt att sitta bekvämt i soffan eller andra ställen överlag. Så den används både ute i solen och framför filmen på kvällen, underbart skönt!

Kropp: Tja, vad finns det att säga. Kroppen är ju väldigt stor och tung nu och jag längtar efter min vanliga kläder och att kunna ha dem igen. Fötterna har blivit mer och mer svullna och inte ens mina egna foppatofflor är bekväma längre, har fått gå på Rasmus nu ? För övrigt kräver kroppen mycket vila. Det är precis som att den förstår vad som komma skall. Den vilar upp sig inför upploppet nu och som jag längtar!!!

Övrigt: Ja som det varit för mig de senaste veckorna är varje dag en potentiell bebisdag! Jag längtar efter att få se vem det är som bott här inne hela tiden, hur Lillis ser ut. Har du hår? Mammas eller pappas ögon!? Hur sjukt!? Snart är Lillis liksom här och jag längtar samtidigt som det känns sjukt overkligt. Jag går och drar i vagnen, bäddar om sängen, fantiserar om den där ost och charkbrickan Rasmus har lovat att fixa första kvällen när vi kommit hem. när jag sittter ute på altanen längtar jag efter vagnen som ska bredvid jag har redan letat upp skuggplats där filten ska läggas ut i trädgården och jag längtar efter att få ha rasmus hemma på pappaledigt i en heeeel månad ? Ja, nedräkningen har ju börjat men om man ser till den totalatid som kan vara kvar känns det alldeles för länge. Så en dag i taget. Kanske kommer Lillis idag, eller Imon! Hoppas ?