Sophia Anderberg

Med chokladens dag imorgon samt kladdkakans dag i ryggen kan det väl vara lämpligt att delge er receptet på denna godingen? Alltså den har gått hem hos ALLA! Vänner, kollegor, mig själv och ja, alla! Perfekt kladdig och helt jäkla underbar. Ni MÅSTE ju baka den förstår ni väl??

Kladdkaka med minttryffel

4 ägg

4 dl socker

1 tsk vaniljsocker

5 msk kakao

2 dl vetemjöl

150 g smält smör

1 nypa flingsalt

1/2 burk sötad kondenserad mjölk

Minttryffel

200 g Marabou mintkrokant

1/2 dl grädde

Gör såhär:

Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och låt det svalna lite. Rör ihop äggen och sockret i en bunke och blanda de torra ingredienserna separat. Rör sedan ner de torra ingredienserna i ägg blandningen och häll sist i smöret. Blanda med sked till en slät smet.

Smöra och bröa en springform och fördela ut smeten. Häll sedan över den kondenserade mjölken och bred ut den över hela kladdkakan. Grädda i ugnen i 20-25 minuter. Jag hade min inne i 22 minuter och den blev perfekt. Den ska vara lös i mitten när den tas ut ur ugnen.

Ta ut kakan i ugnen och låt den svalna i kylen i minst 4 timmar. Gärna över natten för att få den riktigt perfekt.

Chokladtryffeln görs innan servering. Värm upp grädden i en kastrull och bryt ner chokladen och rör tills du fått en slät tryffel. Ta av från plattan,låt svalna lite grann innan du brer över tryffeln på kladdkakan. Låt svalna en stund i kylskåpet så chokladen stelnar något innan servering.

En @IAMPROUD.se -story!

Har ni hört låten ”Dancing on my own” med Robyn? Det har ju gjorts en ny version av den nu som är helt underbart bra kan jag tycka. Problemet är bara att jag har svårt att lyssna på den utan att ha tårar som faller ner för kinderna på mig. Borde jag vara över honom?

Mat och träning är ett återkommande ämne här på bloggen, något jag verkligen brinner om men något jag också verkligen älskar att prata om. Kanske inte i det syftet som många andra gör, utan istället få framföra att mat och träning faktiskt inte är allt! Livet består av annat som faktiskt är tusen gånger viktigare, och det finns så många andra grejjer som ska stämma in i livet för att man ska må 100 % bra!

De flesta av er tror jag vet vad som hände mig i våras, för er som inte har hängt med riktigt så länge kan läsa hela alltet här.

Det är fantastiskt hur mycket man klarar av i livet och hur mycket kroppen orkar. Den har tagit sig igenom bulimi, överträning, alldeles för lite mat, alldeles för mycket mat, en barndom som inte var optimal, ett uppbrott 1,5 månad innan en bröllopsdag med mera. Man är verkligen starkare än vad man tror.

Dock är det lätt att köra på. Man tror kanske man är redo och förmodligen vill man inget hellre än att vara just det, redo! Man vill vara färdig med att må dåligt, man vill vara färdig med att känna den ångest man så länge känt och man slänger i den högsta växeln för att må bra! Den högsta växeln så man så snabbt som möjligt kan ta sig ifrån den där smärtan och för att skynda på den där läkningsprocessen som man innerst inne är fullt medveten om kommer ta sååå äckligt långt tid.

Så har det varit för mig! Jag har velat vara klar så himla länge nu och jag har vill så gärna vara någon helt annanstans än där jag faktiskt är idag. Borde jag inte vara över honom? Det finns inga borde. Jag är helt enkelt inte redo att dejta eller att överhuvudtaget lägga något fokus på det där just nu. Kanske är jag det om en månad, kanske om ett halvår eller kanske två år. Ja men då får det va så! Min läkningsprocess, mitt fokus på välmående fullt ut börjar nu. Fia-fokus deluxe skulle man kunna kalla den. Som en ny epok, en ny era!

Dancing on my own får mig inte bara att känna mej ledsen, den får mig att känna power också. Viljan att vilja klara sig själv och fokusera på sig själv och sitt eget välmående, något jag aldrig tidigare har gjort. För mig är det nytt, att leva, att bo själv och sköta mig själv utan att ha någon vid min sida som stöd. Det är jätteläskigt men samtidigt så sjukt motiverande.

Jag inser ju nu att det som hände mig i våras har satt sina spår och att jag, endast jag själv, har satt enorma krav på mig själv vart jag borde vara just nu! 6 månader har gått och det finns ingenstans jag borde vara, mer än där jag precis är.

Kappa_ House Of Lola|| Klänning_ Boohoo.com || Halsduk_Indiska || Väska_ HM || Skor_ Stängd butik i Halmstad (adlinks)

 Godmorgon godingar!

Hjälp så kallt det börjar bli! Verkligen riktigt kyligt. Själv har man inte riktigt hängt med. Från sommar i september till askallt i november… typ 😉 Är ju inget fan av vinterkläder heller. Skor och jackor klär ner allt känns det som. Tidigare har jag inte brytt mej men sen man började få upp intresset för kläder så spelar det stooooooor roll. Men lite nya halsdukar och mössor samt ett par snygga vinterskor så är jag nog ganska nöjd ändå.

Men jag inser när jag kollar på bilderna hur vackert det faktiskt är ute och har varit nu ett tag. Man glömmer helt bort att njuta av det tycker jag.

Nu är det snart dags för jobb med IAMPROUD och intervju med HP . Skulle varit ledig från TM idag men fick bli lite extrajobb där och ikväll kommer Tessan och fikar kladdis! MUMS!

Vad har ni för planer idag? 🙂

Hörs senare!

PUSS!

Behovet just nu; Äta, sola, sova!

Förstår ni hur mycket jag längtar till Paris? Ahhh tror ni förstår exakt hur mycket jag längtar! Att dra en solsemester lite längre fram hade ju inte heller skadat. Kolla bara Vietnam, Thailand och Bali här uppe, man stryker ju med av bilderna typ!

Har ni några semesterplaner i vinter? Eller känner ni inte alls behovet?

Lite helgen i bilder sådär. Ja ni ser ju, i lördags klädde vi ut oss. Sanna, ja snygg som vanligt…och jag tyckte det var lämpligt att bloda ner mig helt och hållet för en utekväll. Men visst blev det bra? Var riktigt nöjd med såren och att jag lyckats göra dem själv 🙂 Sen blev det ju aldrig utgång då Sannas mage havererade. Haha skulle ju inte direkt ragga ändå så varken såren eller outfiten gjorde ju egentligen något!

I fredags åkte jag til Värnamo över kvällen för att käka gott med släkten på Rosegarden, jobbade lite på lördagen och sen lite fest med Sanna. Söndagen bestod av jobb hemifrån och pizza med rederiet och typ 9 h sömn innan  det var dags för jobb igen 🙂 Började även läsa boken Jag nämnde, sömnrevolutionen. Visst är det konstigt att vi idag vet mer om sömn och har betydlig fler kunskap om hur viktigt det är, ändå sover vi mindre? Vi anser liksom att vi inte har tid? 😉 Ja jag tror jag har mycket att lära av denna boken!

Nu är det äntligen dags för ett besök hos psykologen för min del!

PUSS!