Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Gravid!

Bf

Jaha, dagen är här. Dagen jag helt ärligt inte trodde vi skulle hinna till innan Lillis va ute. Men, då är man ju ett sant bevis på att man kan mängder med förvärkar och en megaaktiv livmoder från Vecka 30 utan att det behöver innebära något alls. Ja, mer än många veckor med smärta då 😉 Jag trodde ändå det skulle innebära att bebisen kanske ville dyka upp lite tidigare, och jag hade verkligen det på känn. Men icke sa nicke.

Samtidigt känns det liksom helt overkligt att ha nått Bf på något vis, det är ju ett datum som  hela tiden har känts så fruktansvärt långt bort men som nu är här och nu är bara varje dag en dag närmre DAGEN då det liksom kommer ske. Det har ju visserligen alla dagar varit hittills men ja, jag tror ni förstår.

Igår fick jag faktiskt lite ångest. Då jag varit så inställd på att föda tidigt har jag inte grubblat så mycket över igångsättning men igår slog mig tanken kring det och helt plötsligt fanns den möjligheten även för mig nu på något vis och det är verkligen något jag inte vill. Visst, blir det så så blir det ju så, inte mycket att göra ont, men det är verkligen något jag önskar att slippa.

Anyways, Bf är här. I appen står det 0 dagar kvar till förlossning ( inte helt otippat liksom) och att jag har varit gravid i 280 hela dagar. Jaaa det är fanimig nästan ett helt år och det kan jag säga er mina vänner, det känns. Jag kan inte längre minnas hur det känns att inte vara gravid, känns som jag har varit det typ för alltid! Men nu hörrni, nu är det inte långt kvar och nu kan Lillis vara här vilken dag som helst. Ja, jag vet, jag har sagt det i flera veckor nu och är väl allmänt bomullslullig i skallen känner jag men som jag tidigare skrivit, jag får inte mycket gjort mer än att vänta nu. Just nu känns det bara som att livet har pausats lite för oss här hemma och vi inväntar nästa kapitel i livet. Jag fokuserar otroligt mycket på mina målbilder men också på själva förlossningen. jag är så taggad, så peppad och ursäkta ordvalet men nyfiken på denna upplevelse. Inställningen om att detta kommer bli den grymmaste och coolaste upplevelsen i livet har jag bevarat och ju närmare dagen kommer desto starkare känner jag så, hur grymt detta ska bli. Jag förstår att det kommer göra ont, men jag är inte det minsta rädd för smärtan. Oavsett hur det kommer gå till, när det sker så är det liksom inget man kan styra över, inget man kan bestämma. Det som sker det sker men så nyfiken jag är på allt nu.

Imon är det dags för BM igen, då har jag officiellt gått över tiden. Får man tid för igångsättning redan? Det återstår att se. 😀

 

PUSS!!

Gravid V40 – ” Är det dags att föda barn nu?”

(Bilderna är tagna av underbara Rebecca Nordström (@artbyvidelle)

Heeeeej kompisar! hoppas ni mår bra denna härliga tisdag! Tisdag ja, inte många tisdagar kvar nu som vi har möjlighet till en traditionen. Man kan ju alltid hoppas att denna är den sista 😉 och herregud, Hallåååå vecka 40! 6 dagar kvar till BF liksom, vad hände???

Jag fick höra massor med påstående igår från er me tanke på att jag hade en så bra dag och att kroppen mådde så bra. Tydligen kan det vara ett tecken på att förlossningen är nära enligt många av er. Jaaa, så kan det säkert va men jag våga inte tro på något längre. Haha om alla påståenden och teorier kring det skulle varit sanna hade jag varit morsa för länge sen. Så jag har liksom slutat hoppas lite varje gång. En sak är ju säker, ut kommer ungen. När det blir, jaaa det är nog när den behagar 😛 Jag känner mig klar och jag hoppas Lillis också gör det snart!! 😛

Cravings/Dille: Liiite mer sötsug under denna veckan har det fan varit. Kan bero på det höga sockerintag man fick i sig under påsken också iof 😉 Men ja, jag har känt av lite mer sockersug den senaste tiden. Annars tycker jag inte direkt det är någon skillnad.

Sömn: Jag sover fortfarande som en stock och det är något jag är så enormt tacksam över! Jag vaknar upp utvilad och pigg och har gjort det den senaste tiden nu. Tack snälla för det!!!

Mående: Tjaaa, jag lever fortfarande på gårdagen. Vilken underbar dag det var! Helt fritt från krämpor och smärta heeeela dagen i stort sett. Jag njöt verkligen av att känna mig så pass pigg. Idag är det tillbaka lite till det vanliga igen. Känner mig ganska orkeslös och seg och även lite smärta från och till men inte alls som innan. Jag ha legat och vilat hela förmiddagen och ska nu ta tag i liiite lite jobb sen blir det nog tillbaka till vilan igen.

Kropp: Hahah jaaa alltså vad ska man säga. Oavsett hur många gånger man duschar känner man sig inte fräsch, det mesta är tungt och jobbigt och det är svårt att hitta någon form av skön sittställning överlag tycker jag. Igår skulle jag raka benen och bara det var liksom som ett helt träningspass, jag var helt slut och helt varm efteråt. Hoppas verkligen det var sista gången jag slapp raka mig med en mage i vägen 😛

Övrigt: Nu är det verkligen så overkligt nära. Det är liksom bara upploppet kvar nu sen är Lillis här. Som jag längtar efter att få se och träffa denna lilla person. Jag undrar hur du ser ut, vilken ögonfärg du har, kommer du ha hår eller inte? Jaaa, det känns verkligen overkligt. Jag ser många på Instagram som man följt länge som fått barn nu och det känns sjukt att det snart är vår tur. Eller ja, det känns inte sjukt, mer overkligt på något vis. När jag håller i Millan och Trinters lilla tjej är det svårt att greppa att det ligger en exakt lika stor sån liten bebis i magen på mig. Hur sjuk är inte hela grejjen liksom? Verkligen galen!!

Idag mår jag bättre än på länge!

Åhh hej mina vackra läsare! Hoppas ni mår helt underbart bra! Det kan jag, från djupet av mitt hjärta, nämligen berätta att jag gör idag! För första gången på jag vet inte huuur länge vaknade jag med enormt mycket energi, helt utan smärta och krämpor och såååååååååååå glad är jag för det.

Kan liksom inte minnas när jag kände mig såhär lätt innan, kroppen känns liksom så lugn på något vis och det är enormt skönt efter snart 10 veckor med smärtsamma förvärkar så fort jag kliver ur sängen på morgonen!

Har ni haft en fin helg? Vår har varit lugn och skön ( ja jag vet, som de flesta helger numera). Jag hade planerat att vara ute i trädgården och grejja men som tur väl är har det regnet. Ja, anledningen till att jag säger som tur väl är är för att vi verkligen behövde regn här nere. Det är redan flera stora bränder runt om i Sverige pga torka, hur sjukt är inte det liksom!? Då är deg bara April. Klimatet är verkligen skrämmande just nu, det märks tydligare och tydligare. Så jag njöt av regnet både i lördags och söndags, tvättade och städade lite, fixade lite och slappade i soffan framför rederiet. Ja, en bra helg trots vi inte fick gjort något i trädgården. Dock har totalexploderat i trädgården efter regnet. Allt är nästan grönt och det fantastiska trädet i trädgårdens mitt blommar med sina underbara rosa blommar. Vilken lycka!!!

Nu på förmiddagen har Anna från Coracor bärsjalar varit här. Alltså wow vilken kvinna. Hon har tidigare jobbat som inköpare och Doula men startade för något år sedan sitt företag Coracor där hon designar helt underbara bärsjalar. Jag är ju superintresserad av detta och vill väldigt gärna använda bärsjal flitigt. Så hon erbjöd sig att komma hit och berätta om fördelarna med detta och även visa hur man gör och sådär 😀 Mer får ni se på Gravid vecka för vecka på torsdag 😀 Jag filmade nämligen besöket.

Nu sitter jag här och skriver till er samt skickar iväg lite filer och ska snart fota lite och sen får det vara färdigjobbat för idag 😀  Hoppas ni har en helt underbar måndag hörrni.
Hörs imorgon (hoppas jag, vem vet, Lillis kanske kommer ;)), då går vi in i vecka 40 😀

 

PUSS!!

Gravid V39 – ” Rasmus, vattnet har gått!?”

Godmorgon mina fina! ❤ Och glad tisdag på er!

Ja, vår helg har varit minst sagt händelserik! Vi kan säga såhär, jag känner mig säker på vägen till förlossningen när det väl är dags, för i lördags fick vi nämligen åka dit igen, och då trodde vi verkligen det var dags!

Jag släppte ut djuren i trädgården och påväg in i huset nös jag och skvätt sa det, en ganska stor mängd vatten droppade ner på golvet rann ner för benen. Vänta lite här nu, kissade jag ner mig nu eller va minns jag att jag tänkte 😂 Det är ju faktiskt något som är väldigt lätt hänt nu när bebisen ligger och trycker på överallt men nej, det kändes minsann inte så. Vattnet var också helt genomskinligt så ja, jag konstaterade att det måste varit vattnet. Helt pirriga och förväntansfulla ringde vi till förlossningen och berättade. De ville då att jag skulle ta på trosor och en binda för att se om det fortsatte rinna och den ringa tillbaka. Sagt och gjort och de ville vi skulle komma upp på en kontroll. Jag var så glad och så taggad, äntligen!

Vi blev uppkopplade för att göra ctg och i vanlig ordning blev personalen rent ut sagt chockade över min aktivitet i livmodern. Konstanta sammandragningar och förvärkar men liksom inget mer än det, just nu iaf. Barnmorskan kände på bindan och gjorde även gynundersökning för att kolla efter. Nej, det var inte fostervattnet som hade gått och jag var heller inte öppen något. Tydligen finns det två skikt av hinnor vilket gör att man kan få en ”typ av vattenavgång” men utan att det är fostervattnet som går. Så detta var ju det skiktet såklart😂 Det kan bli så om bebisen ligger väldigt lågt och ger mycket tryck neråt så ja… fortfarande ingen bebis på G här 😂

Hur har den senaste veckan varit då?

Gravings/Dille: Det fortsätter som innan tycker jag och jag känner att min matlust är ganska ”normal”. Jag vill varken äta mer eller mindre utan kör på som vanligt helt enkelt!

Sömn: Just nu sover jag otroligt bra nå jag väl sover men har en tendens att vakna valet tidigt och inte kunna somna om. Elsa väcker mig alltid vid samma tid, runt 04 och därefter kan jag ibland somna om, ibland inte. Jag är tacksam för att jag får sova när jag väl sover. har förstått att det verkligen inte är någon självklarhet såhär sent i graviditeten ❤

Mående: Det pendlar! Jag är bokstavligt talat så sinnessjuk trött på detta nu. Att dagligen ha ont utan att det liksom kommer igång. Aktiv eller ej, förvärkarna kommer och går. Ibland är de galet regelbundna och jag tänker yes, nu drar det igång. Sen avtar dem helt ett tag eller minskar. Ibland har jag bara lite molnande mensvärk för att i nästa sekund behöva andas mig igenom värken ståendes på alla fyra. Detta är påfrestande psykiskt då jag börjat känna mig lite orolig, hur ska jag liksom veta när det drar igång? Svaret jag får är ” det bara vet man” och ja, så är det säkert men det lugnar mig inte just nu. Någon som har haft samma? Förvärkar från och till hela tiden? Mina pendlar även mellan att pågå i magen men också ryggen! Min bästa vän är pilatesbollen! Sitter på den flera gånger om dagen och den underlättar värken så mycket! Jag har svårt att sitta bekvämt i soffan eller andra ställen överlag. Så den används både ute i solen och framför filmen på kvällen, underbart skönt!

Kropp: Tja, vad finns det att säga. Kroppen är ju väldigt stor och tung nu och jag längtar efter min vanliga kläder och att kunna ha dem igen. Fötterna har blivit mer och mer svullna och inte ens mina egna foppatofflor är bekväma längre, har fått gå på Rasmus nu 😂 För övrigt kräver kroppen mycket vila. Det är precis som att den förstår vad som komma skall. Den vilar upp sig inför upploppet nu och som jag längtar!!!

Övrigt: Ja som det varit för mig de senaste veckorna är varje dag en potentiell bebisdag! Jag längtar efter att få se vem det är som bott här inne hela tiden, hur Lillis ser ut. Har du hår? Mammas eller pappas ögon!? Hur sjukt!? Snart är Lillis liksom här och jag längtar samtidigt som det känns sjukt overkligt. Jag går och drar i vagnen, bäddar om sängen, fantiserar om den där ost och charkbrickan Rasmus har lovat att fixa första kvällen när vi kommit hem. när jag sittter ute på altanen längtar jag efter vagnen som ska bredvid jag har redan letat upp skuggplats där filten ska läggas ut i trädgården och jag längtar efter att få ha rasmus hemma på pappaledigt i en heeeel månad 😍 Ja, nedräkningen har ju börjat men om man ser till den totalatid som kan vara kvar känns det alldeles för länge. Så en dag i taget. Kanske kommer Lillis idag, eller Imon! Hoppas 😍

Gravid V 38 – ”Hallå, jag ska liksom genomgå en förlossning!”

Alla bilder är från senaste fotograferingen med Mariette Trempenau i söndags, visst är dom underbara!?

Heeeej kompisar! Hoppas ni mår fint denna härliga tisdag! Vi har ju haft en riktigt mysig tradition här inne på tisdagar under en låååång lååång tid nu och nu börjar den verkligen lida mot sitt slut. Jösses så snabbt och långsamt tiden har gått, på samma gång på något vis.

I morse var jag hos barnmorskan och vi konstaterade att japp, nu är 37 veckor fullgångna och vi kliver in i V 38. Nu är bebisen enligt alla fullt utvecklad och redo att komma ut när som helst, fy bubblan så spännande! Det slog mej liksom igår att HALLÅ! Jag ska liksom genomgå en förlossning. Jo alltså jag har förstått det innan men hittills har jag bara sett massa som förlöser sina bebisar och jag har bara längtat efter att få uppleva det själv men det är precis som att jag har gått runt och tänkt att det kan ske någon gång snart. Nu inser jag liksom att det finns liksom ett bäst före datum på den här graviditeten och snart det liksom äntligen min tur att få uppleva detta coola!

Allt så bra ut och bebisen hade också fixerat sig vilket var skönt att höra! Jag har känt otroligt mycket ilningar och tryck neråt bäckenet den senaste tiden och tydligen kan man känna det i samband med att bebis fixerar sig.

Men ja, låt oss köra på listan som vi kört på hela vägen hittills 🙂

Cravings/Dille: Det fortsätter som innan. Frukt och grönt och mindre kött. Fler rätter har blivit utbytta på matlistan från kött till vegetariskt eller fisk för min del. (Jag vet att fisk är en sorts kött också men jag antar att ni fattar vad jag menar när jag skriver som jag gör ovan nu, bäst att förtydliga då jag sist fick en kommentar om att fisk också är kött!).

Sömn: Jag sover som en jäkla stock! Somnar snabbare än Rasmus på kvällarna nu och det har aldrig tidigare hänt. Han är sån som lägger huvudet på kudden och somnar, direkt. Jag har alltid legat och vänt och vridit på mig och grubblat men inte nu, jag somnar på stört och jag har tydligen börjat snarka lite också. OMG!!! 😛

Mående: Jag mår bättre psykiskt. Det var precis som att jag behövde de där veckorna för att deppa ihop helt och tycka synd om mig själv och sen finna styrkan i allt igen. Och tänker jag efter är det sån jag är med allt. Jag behöver ge mina känslor tid för bearbetning och sen släpper jag det när det är dags. Jag har fortfarande massa förvärkar som stör min vanliga vardag, men jag har liksom accepterat att det är såhär det är vilket är skönt. Så jag känner mig bättre men med många bittra inslag 😉

Kropp: Fysiskt är jag dock väldigt väldigt trött. Kroppen förbereder sig nu, jag känner det. Jag vilar mycket och försöker att göra det mer och mer nu även på dagarna. Nu kan Lillis liksom komma när som helst och min barnmorska idag rekommenderade att vila, vila vila. Snart är det dags för maraton och då är det viktigt med energi!! <3

Övrigt: Jag har varit redo så länge för Lillis nu känns det som. Och jag bara fortsätter att vara det på något vis. Nu är ju det jobbigaste bara att vänta liksom, på att Lillis ska välja att titta ut. Jag tror inte ett skvatt på alla metoder som kan göras för att skynda på det hela. Lillis kommer när Lillis vill komma. Men gärna snart 😉 För jag har lust att vräka dig nu lilla vän. Nu vill jag ha dej här på utsidan!!

 

Sophia Anderbergs webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!