Godmorgon mina härliga vänner! Idag hörrni, idag är jag trött! Jag sitter som ett kolli i soffan och planerar att göra absolut ingenting hela dagen! Jag ska va mammaledig, på riktigt, tänkte jag. Eller ja, knappt det. Jag ska ha en slappedag och spendera den i soffan tänker jag. Har på början till migrän också känner jag så det blir ju lämpligt.
Igår va det äntligen dags för dop för Ingrid. I fredags va vi nere och fixade i församlingshemmet, i lördags handlade vi det sista och igår va det äntligen dags ?
Som ni vet har ju min svägerska ( Rasmus syster) och hennes sambo en dotter som bara är några veckor äldre än Ingrid så det kändes så roligt att kunna köra detta dopet ihop. Inte bara ett dubbeldop i kyrkan utan även bjudningen efter.
Jag kan säga såhär, från att jag klev ut ur kyrkan minns jag knappt någonting av dopceremonin. Jag gick in helt i mig själv och i Ingrid, hon tyckte nämligen dopet v lite halvroligt sådär ð Refererar till bilden nedan. Men, jag minns att det var fint, jättefint! Och såklart föll många tårar. Allt är liksom så sentimentalt när det kommer till sina barn. Allt man gör som har med dom att göra ( vilket är det mesta nuförtiden) betyder så otroligt mycket för en. Jag stog bara där och kände in varenda liten sekund med Ingrid, tror det är därför resten av dopet känns så suddigt. Jag var närvarande men ändå inte på något vis. Vi spelade upp en så underbar låt för Ingrid och Wilja också. Två små underverk heter den. Den var som gjord för dessa små kusiner jag är så glad att vi får göra allt detta tillsammans.
Efter dopet va det bjudning i församlingshemmet med frallor och tårtor och så otroligt mycket fina presenter! Tack snälla ?
Frallorna tog slut med en gång och läsken lika så så Millan fick öka iväg och handla mer ? Hur vi tänkte där vet jag inte, sånt som inte får hända men som också är lite typiskt oss! Men det löste sig och tårtorna var så så finafina.
Innan presentöppningen höll Millan ett så fint tal för Ingrid och jag bröt ihop… Igen! Ingrid ska va glad att få ha en faster och gudmor som heter Millan kan jag säga. För hon kommer alltid finnas där, alltid, alltid! Tack bästa Millan! Du vet vad du betyder för mej! Det är liksom få din skull som jag fortfarande är tillsammans med Rasmus liksom;)( ironi).
Det blev i vilket fall som helst en fantastisk dag även om jag helt ärligt talat bara minns få sekvenser av den<3
Tack till alla som kom och firade Ingrids dopdag, det betyder så mycket för oss! ?