Jag har tidigare tagit upp hur jag har kommit ur mina rutinspår. Det var det enda alla sa till mig, håll kvar vid dina rutiner, håll kvar vid dina rutiner. Jag hade ingen aning om att det var det absolut svåraste att göra. Det har varit så svårt för mig att finna glädje i saker att jag helt tappat mycket utav det som fick mig att må bra för tre månader sen.
Ni vet nog alla vi detta laget hur viktigt jag tycker det är att motionera. Inte bara för min egen skull utan jag vet att alla skulle må så mycket bättre utav det. Det handlar inte om att man måste gymma eller måste simma ett visst antal längder i bassängen varje dag. Det handlar om att hitta sin grejj som är motion. Det krävs inte mycket, 30 minuter om dagen och du är i mål. Härliga promenader, ett grymt danspass, ta trappan istället för hissen, ja, du vet, sånna där simpla saker.
Träning har dock inte alltid varit roligt för mig. Till en början var det en kul grejj, som fick mig att gå ner i vikt och som jag tyckte var grymt roligt. Detta omvandlades ganska snabbt till tvång och ångest! Hur skulle jag träna för att gå ner mer i vikt? Hur skulle jag lägga upp nästa veckas träningsschema för att maxa mig själv så mycket som möjligt. Och vilodagar? Vem fan behöver det?
Här fick träningen mig att må dåligt, det blev ett tvångsbeteende att konstant titta mig i spegeln på gymmet, väga mig flera gånger om dagen för att verkligen bekräfta för mig själv att träningen gav de resultat jag ville ha.
Hur jag gick från detta fängelse till att idag träna helt kravlöst vet jag inte riktigt. Det kom i samband med att jag tog hjälp för mina ätstörningar och jag insåg hur viktigt det är att motionera och träna, men att allt inte behöver handla om att alltid maxa sig själv, alltid lyfta tyngre eller att sträva efter ett minus på vågen. Träningen blev rolig igen.
Jag vet att ni är många där ute som känner igen er, eller har jag fel? Känslan av ångest som dyker upp så fort det är dags att röra på sig, för man tycker egentligen inte ens det är roligt, det är liksom bara ett måste. Och alla andra gymmar ju, borde inte jag också totalälska det då? Nope, det finns inget du borde eller måste, mer än att hitta din grejj och göra det som du och din kropp mår allra bäst av!
5 tips till kravlös träning/motion
- Hitta din grejj! Om du älskar att promenera, ja men promenera då! Hur underbart är det inte att simma så här års? Eller varför inte ta cykeln till jobbet nu när vädret tillåter! Gymmet är inget tvång, och när man hittar sin grejj kommer detta bli en del av dig och din livsstil!
- Kasta vågen! Alltså så mycket tid som jag har lagt ner på att eftersträva en jävla siffra på en våg! Som att den siffran skulle göra mig lyckligare? Det är en siffra! Inget som bedömer dej, hur fantastisk du är som person, nej ingenting! Så kasta vågen och sträva istället efter att må bra!
- Skaffa en rutin! Se till att det blir din vardag! Bestäm dig för vilka dagar och när du ska motionera/träna och när det är dags reflekterar man inte så mycket över det, man bara gör det! För min del är det morgonträning som gäller! Skulle aldrig någonsin få för mig att gå till gymmet en eftermiddag/kväll när resten av Halmstad är där också! No, no! 😉
- Träningskompisar är grymt! Skaffa en workout-buddie vettja! Berätta om dina tankar kring din träning och att du vill uppnå en kravlös känsla kring det! Peppa varandra och hjälps åt 🙂
- Kvällspromenader är härligt! Har man ett fullt schema, svårt att få ihop allt är kvälls- eller morgonpromenader grymt! Jag gillar ju som sagt morgonträningen men har börjat med kvällspromader dem senaste veckan innan läggdags! Underbart! Man kommer ner i varv och sover så mycket bättre! 🙂
