En @IAMPROUD.se – story
Äta bör man, annars dör man, inte sant? Ni vet ju också vad jag anser om träning/motion, eller hur? Något alla behöver, i olika doser och former. Jag tycker att huvudsaken är att man tycker att det man gör är roligt. Hatar man gymmet, skippa det och gå på den där vattengympan du istället älskar. Hatar du att springa (som jag gör), skippa löprundorna och gå på det där danspasset du istället njuter av. Enklare än så kan det ju inte vara men tror att vi ALLA är överens om att motion är bra, eller hur?
Så hur tränar jag då just nu? Alltså… inte mycket alls faktiskt, om jag ska vara helt ärlig. Vi har pratat om det här med att lyssna på kroppen och jag har anammat det en senaste tiden. Jag vill inte vara den som går in i väggen innan jag är 30, helt inte efter det heller såklart men ja, ni förstår vad jag menar…
För ett halvår sen gjorde jag tvärtemot det alla sa, min psykolog,mina vänner, min familj. Jag tappade allt vad rutiner hette när jag mådde som sämst och jag har inte lyckats ta mig tillbaka helt. Jag sitter inte här och klankar ner på mig själv för hjälp vad jag har åstakommit mycket och kommit långt sen allt hände. Nästan lite för långt och lite för snabbt än vad jag kanske borde.
Men träningen har jag inte lyckats få till och vill ni veta varför? Jag orkar inte. Jag har en sömnbrist som går tillbaka så långt i tiden att när klockan ringer klockan 06 på morgonen orkar jag inte. Jag vill bara sova vidare och min kropp skriker efter dem där extra timmarna i sängen. Jag? Som har studsat upp klockan 06 när klockan ringer, ready to hit the gym, har inte den orken just nu och det är galet frustrerande. Frustrerande för jag vet att jag mår bra av det men också för att jag älskar det, för att jag tycker att det är kul.
I måndags bestämde jag mig dock, för att lyssna på kroppen även i detta fallet, för det är ju det man ska göra. Det handlar inte om att jag ska utesluta träningen helt, absolut inte. Dem dagarna jag orkar kommer jag träna, dem dagarna jag vill och behöver sova, kommer jag sova. Fokuset denna veckan är helt att koma ikapp den sömn jag legat efter med i så många månader och då kan jag inte ställa kravet på mig själv att orka träna 6 gånger i veckan som jag kunde innan allt detta hände. Så är det bara. Något varje dag ska jag göra, promenader eller vad som helst men det måste inte vara gymmet klockan 06:00 de dagarna jag inte orkar!
Välmåendet sitter inte bara i kost och träning hörrni. Även om det är något jag belyser väldigt mycket här i bloggen så finns det så mycket mer i livet som spelar roll. Kosten och träningen är viktig, men den är långt ifrån hela livet. I vardagen ska sömn, vänner, familj och nöjen också få plats! Så är det bara!
PUSS!
