En @IAMPROUD.se – story.
Den gyllene regeln lyder ju lite tvärtom, ni vet den man blivit hjärntvättad med sen barnsben, behandla andra som du själv vill bli behandlad.
Jag skulle vilja prata lite om motsatsen ikväll, att man ska behandla sig själv som man behandlar andra och våga lägga lite fokus på det. Självklart ska vi inte sluta upp med den gyllene regeln, vi ska fortsätta behandla våra nära och kära med kärlek och respekt och givetvis behandla dem som vi själva skulle velat bli behandlade MEN fokuset behöver styras om. Vi behöver bli snällare mot oss själva, det är trotsallt vi själva vi ska stå ut med för resten av våra liv, eller hur?
Detta var också den första punkten på min lista i inlägget ”Vägen till en bättre självkänsla” som ni hittar här. Den fick hamna överst just för att det är den viktigaste i det här fallet. Du skulle aldrig någonsin vara så elak mot någon annan som du är mot dig. Någonstans är det ju liksom dags att bli kompis med sig själv och behandla dig själv som en person du tycker om, för det är precis det du är.
Ful, tjock, smal, otillräcklig, äcklig, kraftig, fet, värdelös, icke-behövd. Hur många av orden har du använt? Hur många gånger har du stått i spegeln och sagt liknande ord till dig själv? Skulle du kunna säga dom till en kompis? Eller skriva dem på en lapp och sen läsa upp dem för din allra bästa vän?
De värsta jag har använt är nog ord som har med min kropp att göra. Ful och tjock var standard för två år sedan och 12 år tillbaka. Värdelös också. Det värsta jag någonsin sagt och tänkt om mig själv är nog att jag skulle vara anledningen till att min pappa valde att ta sitt liv för snart 17 år sedan. Vem skulle vilja ha en så värdelös och ful dotter liksom?
Jaa kan ni förstå? Jag förstår inte! Jag kan verkligen inte fatta att jag, JAG, har suttit och sagt dessa sakerna till mig själv. Jag kan inte förstå att jag stått i spegeln och spytt dessa vidriga ord och kommentarer över mig själv och min kropp. Men framförallt kan jag inte förstå hur jag har kunnat tycka så illa om mig själv och jag kan definitivt inte förstå varför. Jag är en bra person. Jag är snygg, vacker, generös, ambitiös, rolig som få (ja det får man tycka), empatisk och väldigt väldigt snäll. Det är vad jag är. Jag är inget av det ovan, och jag har hellre aldrig varit. Det är bara synd att det tog mig 12 år med kommentarer som dem innan jag faktiskt insåg det. Låt det inte ta lika långt tid för dig.
Bli din egen bästa vän och behandla dig själv som en person som du tycker om!
