Vi har ju redan konstaterat att jag inte alltid lever som jag lär MEN något jag verkligen gör att jobba med mej själv. Alltså hjälp vad jag jobbar med mej själv just nu. Jag jobbar så mycket med mig själv att jag börjar bli trött på dom orden liksom. Haha näää riktigt så illa är det inte. Men tror det är otroligt viktigt att vara medveten, medveten om de val man gör, hur man är som person men också hur man vill vara.
Jag har accepterat många saker med mej själv. Att jag till exempel alltid kommer vara en väldigt ångestfylld person, en person som alltid har nära till känslor och någon som alltid kommer vara lite halvt ätstörd.
Dock har jag varit väldigt pepp på att jobba med alla dessa bitarna. Att lära mig att hantera min ångest så att jag kan leva med den, att kontrollera mina känslor vid vissa tillfällen samt att deala med de ätstörningarna jag alltid har haft. Att lära sig leva med dessa sakerna helt enkelt, de kommer alltid vara en del av mig! Dom är ju jag på något vis!
Detta med att lyssna på kroppen då, att tacka nej till saker man inte vill göra, eller kanske saker man vill göra men inte borde, är svårare än vad man tror. Borde ju inte vara så svårt att tacka nej till saker man inte vill göra men JOHO, det är det minsann.
På något sätt har det blivit enklare sen jag fick omgjort i lägenheten. Jag älskar numera att vara hemma och det blir enklare och enklare för mig att vara hemma, själv. Det var en omöjlighet för bara några veckor sen kan jag säga. Panikkänslorna som uppstod när jag hade noll planer en kväll, ångest DELUXE! ð
Att lyssna på kroppen dock, det är oftast enklare att göra när det är för sent. När man har kört slut på sig själv helt och man inser hur trött man är, först då gör man det. Jag blir bättre på att se varningarna. Trötthet, omotivation, ledsamhet och ångest är några utav mina signaler till att lyssna. Och i helgen lyssnade jag på trötthetens signaler och ställde ingen klocka på morgonen och åkte hem till Värnamo istället för att gå på galejj! Japp, steg i rätt riktning.