Tack för allt!

Det är svårt att få ner det i ord. Så mycket man har att vara tacksam över trotsallt. Och det är verkligen precis vad jag har varit under den här tiden. Så jävla tacksam. Jag vet att det är svårt att acceptera att vissa saker är över, jag känner detsamma… Men samtidigt stängs en dörr och så öppnas ju en annan. 

 

Att säga att hösten är här är väl lite att ta i kanske, det köper jag. Men i vilket fall som helst är ju semestrarna över för många. Men ack vilken semester sen. Vilken sommar vi har haft. Sen maj har det varit AMAZING rent it sagt. En sommar som man inte sett på så många år… Något som gjort att jag är fulladdad med energi och pepp. Solen gör mycket med en. Den fyller på alla depåer med ork och lust, tycker i alla fall jag.

Listan blir lång om jag skulle räkna upp alla underbara, minnesvärda glimtar från denna tid. Sommaren 2018. Rhodosresan, alla dagar på stränderna här i Halmstad, känslan att gå ut på altanen och plocka de där perfekta röda tomaterna och göra en underbar mozarellasallad, middagarna på altanen, picknickarna ute i Grötvik, kvällspromenaderna, svettiga intervallpass, kvällsdopp… Jaa, som sagt, listan kan fortsätta i en evighet och summan av kardemumman är väl egentligen ; TACK sommaren 2018… Jag hoppas på ett varmt och skönt avslut på sommaren augusti ut och sen en fortsatt ljummen och färgglad höst. Vilka glimtar har ni från sommaren som varit? Vilka är era absoluta favvominnen?

 

Ska vi bo kvar i huset?

Alltså håller ni med mig om att hemmet och all dess innebörd( det vill säga inredning, städning.. allt) hamnar lite på vänt under sommarperioden? Jag har haft noll motivation till hemmet de senaste månaderna om jag ska vara helt ärlig. Det som i våras påbörjades las liksom lite på hyllan och varken jag eller Rasmus har ansträngt oss speciellt mycket för att få klart det vi påbörjade. Vi har levt med ett kök utan handtag på luckorna… Ett stort betongbord (som krävdes 9 man för att få rätt på by the way) som stått oinrett mitt i de rummet som tidigare var vårt vardagsrum men som nu är på väg att bli ett underbart, bohemiskt, hemmagjort matsalsrum. Dels är det sommarens fel, men också har tankar snurrat om vi ska bo kvar eller inte… Vi har kollat lite löst på hus, varit på någon visning men njaa, det är lite som strular innan vi kan komma till skott.

Men så, igår, fick jag som en höstfeeling sköljd över mej… Jag fick feeling att började där jag avslutade i våras. Fortsätta med mitt kontor, fylla ut hyllor med söta tidsskriftssamlare och pärmar. Köpa onödiga men otroligt söta små förvaringslådor att förvara saker på skrivbordet i. Tjaaa, jag fick helt enkelt en motivation att skapa ett alldeles magiskt hem här hemma. Betongbordet är fantastiskt och ja, även om det är ett jäkla åbäke rent ut sagt, är jag otroligt lyckligt lottad att ha en pojkvän som älskar att fixa och dina här hemma. Och jaaa, jag insåg hur mycket jag älskar allt med detta huset. De franska dörrarna, de gamla trägolven…  Allt! Planlösningen suger, verkligen men åh, det har sin charm och jag trivs verkligen här… Så jaaa, den där flytten kanske får vänta lite trotsallt. <3

Idag har jag därför handlat plastblommor för 700 spänn (Observera att detta är INKLUSIVE 20% rabatt) med motiveringen om att det i vilket fall som helst blir billigare i längden om man ska hålla på att köpa så extremt mycket första blommor så det rymmer den vasen. Vasen är också nyinhandlad och jag hittade vårt magiska porslin, fortfarande nedpackat i kontoret, som vi köpte på Rhodos. Vi kollar matsalsstolar som troligtvis blir köpta till veckan och jag sitter just nu och avnjuter synen av detta rum.. Jag menar huuur fint??? Visst det ser lite kalt ut nu, utan stolar och saker på väggarna men visst har det potential? 😀

Kruka Blomsterlandet || Plastblommor Söstrarna Grene || Porslin Handgjort från Rhodos

I vilket fall som helst, jag vet att jag inte får säga att det är höst för visst, det är det inte, men kan inte låta bli att se fram emot det och allt som komma skall. Jag känner hur mycket energi jag laddats med under denna sommaren. Helt jävla underbart är vad det är.

PUSS!!!

senaste från Mode

Veckans Lista: Veckans Tacksamhet går till dig!

Godmorgon måndag! <3 Jag vet knappt vad jag ska börja idag. Sist jag skrev (i lördags) var jag trasig och sårad… Idag är jag fylld med så enormt mycket kärlek. De senaste dygnen har det trillat in så enormt mycket kärlek från er… Jag tror inte ni förstår hur otroligt viktigt det är och hur mycket det betyder för mig! Den lyfte mig så snabbt att all energi kom tillbaka och pausen ifrån Instagram inte alls blev långvarig. Det är tack vare dej, jaaa, just precis. DU! Er kärlek väger upp allt. Även om jag inte är mer än människa och föll ihop av en dåraktig kommentar är det viktigt för mig att visa att jag också är människa. Att bakom denna skärmen sitter det en människa med så otroligt mycket känslor och kärlek och som inte vill något annat än väl. Jag förstår att jag inte kan vara alla till lags men det glöms bort ibland när vissa tar sig rättigheten och tror sig veta exakt vad jag tycker och känner och som dessutom tar på sig rättigheten att berätta för mig hur det ska vara och hur jag ska tycka och tänka.

Ni är fantastiska. Ni allesammans som följer mig och som dagligen är här inne och läser. Och ett stort tack till alla er som skrivit (Jag jobbar för att svara er alla, det kommer <3), ni hjälper mig, det ska ni veta. All er kärlek är värd så mycket mer än det lilla hatet jag får. Så tack,  till dig, dig och dig. Till alla er som lyfte mig. Jag är redo och jag är taggad!

Vi kör lite veckans lista på det tycker jag! <3

Veckans Mående:

Jag måste säga mestadels bra. Rasmus hade semester hela förra veckan vilket var underbart. Jag tillät mig att koppla bort jobbet lite jag med och kände mig sådär härligt avslappnad. Helgen var ett känslorus där jag till en början kände mig så enormt ledsen och kränkt…. Men ni, ni mina underbara följare lyckades vända det till TACKSAMHET. För det är precis det jag känner, tacksamhet att få ha er som mina kompisar!

Veckans Roligaste:

Det var ju lätt att få åka vattenskoter med lillebror. Jävlar i havet så snabbt det gick! Och vilken enorm frihetskänsla det var… Tills jag blev rädd och tyckte det gick för snabbt. Haha märks att man börjar bli äldre 😉

Veckans Köp:

Hmm jag köpte inget direkt i förra veckan, däremot fick jag härligaste sommarpresenten från Trend House utskickat till mig. De nya färgerna av Chloetopparna, min all time favourite BH/topp i färgerna vinröd och smaragdgrön. BÄÄÄST!

Skönaste Chloetopparna i massa olika färger hittar ni här (Klick!)

Veckans Skräll:

Får väl ändå säga helgens psykiska baksmälla här. Jag har mått bra och nästintill ångestfri den senaste tiden, förutom några små känslor som kommer över mig med jämna mellanrum. Jag var inte beredd på att det skulle komma och att jag skulle bli så trött. Att jag aldrig lär mig <3

Veckans Drömma-Om:

Det är precis som att kroppen känner på sig att hösten närmar sig. Jag ställer om och blir genast så supertaggad på allt jag vill uppnå och göra… Just nu drömmer jag om mycket inför hösten som rör mitt jobb och framtida planer. Jag har högt fokus och ska sätta mål inför denna hösten i nästa vecka <3

Veckans Misslyckande: 

Tjaaa, vi badade inte riktigt varje dag som vi hade som semesterlöfte. Hehe, det blev ju lite kallt där ni slutet av förra veckan så blev väl lite bekväm 😉 Men jag har ta mig tusan badat minst en gång alla de dagarna det varit härligt väder.

 

Veckans Mysigaste: 

Måste bli vistelsen i Värnamo i förra veckan med Rasmus, Millan, Trinter och Alea. Den vistelsen slutade visserligen i magsjuka för alla utom mej ( tur man har tröttnat på karré ;)) men underbart mysigt hade vi under dagarna. Total avkoppling, god mat, plump och så galet många skratt <3

Veckans Godaste:

Kräftorna från kräftskivan i lördags, LÄTT!!!!! Alltså jag älskar plockmat har jag insett. Allt som äts långsamt liksom.. Kräftor, räkor, limeaioli och bröd, det behövs inget mer på en kräftskiva enligt mej, Jo, det underbart trevliga sällskapet också såklart. KÄRLEK!

Veckans Tacksamhet: 

Ni, min älskade vänner! Jag ser er verkligen som mina kompisar och det bevisade ni verkligen med all den kärlek ni skickade till mig i helgen. Tack fina fina ni för att ni finns, veckans TACKSAMHET går till er <3

Det handlar om att bygga upp ett samhälles självkänsla genom att inkludera alla. Vi gör inte det genom att trycka ner varandra och förminska varandras känslor. Vi gör det genom att välkomna alla till att visa att våra kroppar är olika, genom att visa att alla kroppar är naturliga…”

Först och främst vill jag tacka er som dagligen peppar mig och skickar era fantastiska meddelanden till mig ❤ Jag älskar er så jävla mycket och är er så evigt tacksamma! Det är ni som får mig att vilja fortsätta i detta , ni som får mig att förstå att det inte är meningslöst. Men nu ska jag betta baksidan med allt det jag jobbar med❤

Jag vaknar med en sån galen huvudvärk… tårarna från igår gjorde sitt. Hur i helvete kan det vara så? Jag överrösas med fina kommentarer dagligen men så kommer det 1 sån kommentar. 1, som känns som en käftsmäll och allt annat fint ni har skrivit är som bortblåst. En sån kommentar som får mig att undra om allt är meningslöst. Alla är lika mycket värda oavsett kroppsform. Hur svårt ska det va? Beautyhasnosize, varför skulle jag inte kunna stå för det och använda den hashtagen? För att jag inte vet något om de? Det  vet jag och återigen behöver jag påminna mig själv om just det.

Nu rinner tårarn igen.. Jag känner mig så galet trött… Tankarna snurrar i skallen på mig, jag kan inte riktigt sortera ut dom. Jag känner inte mycket mer än bara trötthet… Och en ännu en tanke ” Man kan inte vara alla tillaga” sveper förbi i huvudet och får mig att le lite. Nej, det har man ju fått bevisat att man inte kan, det kan man ju säga.

Jag hör Rasmus röst ” Låt det inte påverka dej”. Men det var redan för sent! Jag hade ångest för första gången på länge igår kväll. Vad har jag gett Mig in på? Jag brukar faktiskt inte ta åt mej men vissa kommentarer är bara så hårda och känns så brutalt personliga. Att man ta sig rätten att vets precis hur jag tänker i mitt huvud, vad jag bör och inte bör göra… Men en sak, som också är den Röda tråden i denna kanske något oklara text, jag kan inte förstå att det fakriskt retar så många ( så många menar jag inte många i sambandet men att det är en del) att jag jobbar med kroppspositivit. Vi säger att vi jobbar mot jämnställdhet, ett samhälle där allas kroppar är lika mycket värda. Men att då peaka mej för att jag tar för mycket plats med min ’normkropp” förstår jag inte. Jag håller inte med. För mig handlar der aldrig om att exkludera några kroppar, för mig handlar det om att inkludera ALLA. Det handlar inte om att plocka bort de ena och ta fram det andra… Det handlar om att bygga upp ett samhälles självkänsla genom att inkludera alla. Vi gör inte det genom att trycka ner varandra och förminska varandras känslor. Vi gör det genom att välkomna alla till att visa att våra kroppar är olika, genom att visa att alla kroppar är naturliga… Vi är på väg åt fel håll annars… Kroppspositivitet handlar om att du ska få vara dej själv och att du duger oavsett kroppsform. Alla har rätt att ge sig själv självkärlek och en sak är jävligt klart, det är inte enklare eller svårsre för någon. Om inte idealet visar att Man SKa vara smal så ska man vara kurvig med breda höfter, smal midja och stor rumpa. Ska man inte vara det så ska man vara större, eller mindre, väga mer eller mindre, och som enligt vissa då anser, att jag, för att få förespråka kroppositivitet , ska antingen gå upp i vikt eller sluta hashtaga beautyhasnosize… Det är en peak mot mig att säga så hörrni, det är ingen komplimang. Det är en kränkning. För jag tycker att beauty has no size, och det tycker jag oavsett vilken kroppsstorlek jag har. Det enda vi ska vara är att va oss själva, inget annat!

De personer som på något sätt påpekar det verkar tro att jag glidit på en räkmacka hela mitt liv. Att jag med min kropp inte vet vad självhat är. Min pappa tog livet av sig när jag var 10. Sen dess har jag levt med ångest i alla dess former , jag har gått hos fler psykosloger än vad jag kan räkna, jag har levt med separationsångest sen dess och kunde inte lämna min mammas sida utan att storgråta när jag var 16 år. Jag har levt i destruktiva förhållanden där jag blivit psykiskt misshandlad och har levt med ett starkt självförakt sen jag var 12 år gammal och testat alla dieter som finns. Jag har gått på en ätstörningasmottagning för att bli frisk. Jag har blivit lämnad samma dag som inbjudningskorten  till mitt planerad bröllp skickades ut som skulle ägt rum en månad senare. Jag har gått i kbt och blivit frisk från mina ätstörningar och jobbar idag som kroppspositiv inspiratör för att hjälpa andra med hjälp av mina egna erfarenheter! Det har inte varit enklare för mig än någon annan att älska denna kroppen, heller inte svårare. Alla får vi kämpa…

Jag behövde bara skriva av mig! Som sagt, jag är inte mer än människa och brukar kunna skaka av mig sånt här men denna gången gick det bara inte ❤

Puss!

Vad ska jag belöna mig med?

Reflektioner… Va inte det något man gjorde mycket i skolan? Typ på psykologin, filosofin med mera… Joo det tror jag faktiskt det var. Men jag kan omöjligt ha anammat det. Jag är verkligen sämst på att reflektera. Jag är grym på att skriva listor (ÄLSKAR listor) och att sätta upp mål men när det kommer till att reflektera kring hur den senaste månaden gått eller  ge mig själv cred för det jag uppnått eller till och med komma på en belöning att ge mig själv, så är jag sämst på det!!

Juli är slut och augusti är här. Jag tröstar mig med att augusti fortfarande är en sommarmånad, för det är det faktiskt! Men, i takt med att månaderna passerar kommer det faktiskt något grymt roligt och härligt inför varje månad. Något som jag hoppas kunna fortsätta med för alltid, eller ja, i alla fall så länge jag vill. Denna gången blev det lite sent, vi är redan inne i 8 augusti, men bättre sent än aldrig. Efter stranden idag och när regnet närmade sig satte jag mig i sängen och plockade fram min Drömkalender. Den som jag jobbat med nu i en månad. Jag bara totalälskar det.

Det började ju då med reflektioner kring föregående månad, hur man upplever att det hade gått, hade man uppnått sina mål. vad var det bästa med månaden, vilka möten betydde extre mycket med mera med mera. Till slut ska man då ge sig själv belöningen man satte upp i början av månaden… Den som jag hade så svårt att komma på att jag helt enkelt struntade i att skriva någon. Samma dilemma denna månaden. Målen för augusti är satta, men vad ska jag ge mig själv i belöning? Hur svårt kan det liksom vara. Det handlar liksom inte om att shoppa järnet (Det kan man ju belöna sig med det också ibland såklart) eller att det ens måste kosta pengar. Det handlar om att ge mig något som jag förtjänar, oavsett om det är en sten jag hittar på gatan, en kopp kaffe på morgonen, et bubbelbad eller en massage, så ska det vara något att belöna sig med. Jag kommer inte på något, så snälla!! Ge mig tips, vad kan jag belöna mig själv med i slutet av augusti?

Förra månaden var månadens uppgift att göra ett collage i bilder på vart man befinner sig om ett år. Denna månaden såg det lite annorlunda ut. Denna månaden var det frågestund. Och inte sånna frågor som typ ; ”Vad gör dig glad?” eller ” Hur mår du?” utan riktiga frågor. ”Vilka har varit dina mest lyckliga stunder i livet hittills?”, ” Vilka utmaningar i ditt förflutna har format dig till det bättre?” och ”Vad skulle du vilja ändra i ditt liv?” med mera. Bra frågor som verkligen får en att tänka till. Då slog det mig. Jag är grymt dålig på att ge mig själv cred. Jag är fortfarande snabb på att tänka negativt på allt jag inte gjort, allt jag inte har med mera. Men jag glömmer helt bort de viktiga sakerna. Att jag faktiskt är en annan människa idag än vad jag var för två år sen, en bättre person, en säkrare person som jag trivs så mycket bättre med. Jag glömmer bort att jag alltid drömt om att kunna ha ett jobb som jag kan sköta oavsett vart jag befinner mej i världen. WELL; here I AM. Jag driver mitt eget företag och kan jobba precis när och hur jag vill. Vi är så otroligt duktiga på att se det vi inte har, att vi glömmer att vi faktiskt är grymma på så jävla mycket.

Drömkalender här (Klick) (annonslänk)

Jag älskar detta! Jag gör verkligen det. Det är grym nedvarvning och perfekt om man vill dra ner stressen i sitt liv lite. Dessutom tror jag att detta är ett fantastisk sätt att deala med sin ångest. Ge sig själv mer perspektiv på hur grym man faktiskt är och att man gör så gott man kan.

Hejja oss! <3

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!